soygurt!
Det här är min nya favvofrulle
God kväll!
Dagen igår var helt super... jag åt och åt och åt mest hela tiden kände jag. Frukosten avverkades på Sahara tillsammans med Bea vidare där ifrån gick jag för att avverka lunchen med jessi på Gusto. Kan för övrigt rekomendera deras shoppingbuffé som dom har varje lördag. Efter det styrdes kosan hem igen, för fika med far min som lagat min bil. Påvägen träffade Lilla ia med sin nykläckta dotter Tuva, vilken lite goding alltså. Lite gravids och bebissnack avverkades.
Sen kom kvällen....
Till och börja med så måste jag säga att jag hade en så ybertrevlig afton igår. Lirran hade dukat upp med hemmagjord sushi när jag anlände till hennes och henns karl nyinköpta lilla gård igårkväll. Vi slog oss ner vid bordet och satt där i princip hela kvällen, bara hon och jag och snackade om allt och åt sushi. Kvällen avrundades i soffan med hemmagjord chokladmousse och sen stupade vi båda i säng.
Imorse vaknade jag upp till ett dukat frukostbord, fick uppleva den godaste yoghurten på länge! För ni som inte provat carlshams soyayoughurt blåbär, gört! Man äter den som godis! Och nyttig är den med...
Efter en rundtur på gården styrde jag kosan hem till mor och far för att hämta upp lilltjejen som bott där i en vecka. Gissa om hon vart glad!!
Vidare drog vi till tyftet, Jizza givetvis sittandes i framsätet som förste kartläsare, helt nöjd var hon haha... Där bjöds det på lunch och nu är vi hemma för att entra soffan och alldeles strax solsidan.
Känns i magen att jag har ätit alldeles för mkt den här helgen, bebisen slog volter igårkväll när jag skulle lägga mig. Den fick nog inte plats haha
Ny vecka och nya möjligheter imorgon. V.31 påbörjas... alltså nio veckor kvar ;) Vi längtar efter dig lilla krabban <3
Sen kom kvällen....
Till och börja med så måste jag säga att jag hade en så ybertrevlig afton igår. Lirran hade dukat upp med hemmagjord sushi när jag anlände till hennes och henns karl nyinköpta lilla gård igårkväll. Vi slog oss ner vid bordet och satt där i princip hela kvällen, bara hon och jag och snackade om allt och åt sushi. Kvällen avrundades i soffan med hemmagjord chokladmousse och sen stupade vi båda i säng.
Imorse vaknade jag upp till ett dukat frukostbord, fick uppleva den godaste yoghurten på länge! För ni som inte provat carlshams soyayoughurt blåbär, gört! Man äter den som godis! Och nyttig är den med...
Efter en rundtur på gården styrde jag kosan hem till mor och far för att hämta upp lilltjejen som bott där i en vecka. Gissa om hon vart glad!!
Vidare drog vi till tyftet, Jizza givetvis sittandes i framsätet som förste kartläsare, helt nöjd var hon haha... Där bjöds det på lunch och nu är vi hemma för att entra soffan och alldeles strax solsidan.
Känns i magen att jag har ätit alldeles för mkt den här helgen, bebisen slog volter igårkväll när jag skulle lägga mig. Den fick nog inte plats haha
Ny vecka och nya möjligheter imorgon. V.31 påbörjas... alltså nio veckor kvar ;) Vi längtar efter dig lilla krabban <3
God förmiddag!
Tog en lång välförtjänt sovmorgon idag, helt ensam dessutom. Martin for iväg på jakt tidigt i morse så jag fick hela sängen för mig själv och grisa i. Kunde fasen inte bli bättre ;)
Ska alldeles strax hoppa in i duschen för att sen bege mig ner till stan för en frukostfika med B, gud så längesen det var vi sågs. Sen hoppas jag att J svara på mitt mess så att hon käkar lurre med mig :)
Kvällen kommer senare spenderas på en ödslig plats i skogen, hos underbaraste L, där det kommer bjudas på gravidvänlig sushi ;) Gud vilken smarrig dag jag har framför mig känner jag.
Något som är mindre smarrigt är att min "tåliga" blomma som jag köpte i tisdags redan håller på att vissna???!! Varför??? Hur fan håller man blommor vid liv förutom att vattna dom? (bara en lite instickparantes sådär) Men mottager gärna tips..
Ska också gör att par mindre roliga inköp i dag på apoteket, hur glassigt låter det liksom? Alla andra köper fina kläder o.s.v främst fina kläder kan jag tycka! Då jag själv har insätt det totalidiotiska med att köpa kläder just nu. Spelar ingen roll liksom... och så får det vara i 15 veckor till. Men sen kommer jag ta fram min klädesinköpslista som formligen ligger här och vibrerar i väntan på att tas i beaktning.
Mina totalt ointressant saker som jag ska inhandla idag är; Microlax (laxeringsmedel) och Gavicson (mot halsbrännan) Kan lägga upp dom här senare på bloggen så ni avundsjukt kan skåda mina läckra inköp! ;)
Dags att ta tag i sig själv...
Ska alldeles strax hoppa in i duschen för att sen bege mig ner till stan för en frukostfika med B, gud så längesen det var vi sågs. Sen hoppas jag att J svara på mitt mess så att hon käkar lurre med mig :)
Kvällen kommer senare spenderas på en ödslig plats i skogen, hos underbaraste L, där det kommer bjudas på gravidvänlig sushi ;) Gud vilken smarrig dag jag har framför mig känner jag.
Något som är mindre smarrigt är att min "tåliga" blomma som jag köpte i tisdags redan håller på att vissna???!! Varför??? Hur fan håller man blommor vid liv förutom att vattna dom? (bara en lite instickparantes sådär) Men mottager gärna tips..
Ska också gör att par mindre roliga inköp i dag på apoteket, hur glassigt låter det liksom? Alla andra köper fina kläder o.s.v främst fina kläder kan jag tycka! Då jag själv har insätt det totalidiotiska med att köpa kläder just nu. Spelar ingen roll liksom... och så får det vara i 15 veckor till. Men sen kommer jag ta fram min klädesinköpslista som formligen ligger här och vibrerar i väntan på att tas i beaktning.
Mina totalt ointressant saker som jag ska inhandla idag är; Microlax (laxeringsmedel) och Gavicson (mot halsbrännan) Kan lägga upp dom här senare på bloggen så ni avundsjukt kan skåda mina läckra inköp! ;)
Dags att ta tag i sig själv...
Lycka!
Har rast... och kan inte hålla mig med att blogga tills jag kommer hem så jag passar på nu. Jag vill dela med mig av min lycka och den ro som återigen spridit sig i kroppen efter besöket på mvc idag. Nu har jag verkligen beslutat att bara njuta dom sista veckorna, jag var så himla ledsen och orolig igår må ni tro. Kändes som om vi skulle stupa på mållinjen lite, om det nu hade varit något fel. GIVETVIS hade vårt barn tagits emot med öppna famnar även om det hade uppstått komplikationer, skador mm ändå. Man älskar dom villkorslöst oavsätt vad kan jag tro, men nog önskar man helst att allt är ok från starten ellerhur?
Tio i åtta imorse anlände vi till mvc, jag hade en klump i magen. Men försökte ändå hålla modet uppe. En barnmorska kom och hämtade oss, givetvis kände hon Martin. Vet inte vad det är med han och barnmorskorna men han har bättre koll på dom än jag. Dessutom körde han skapliga pluspoäng när han berättade att förskolan inte var den hallen på mvc som jag trodde utan att den låg typ vid stadsparken. Han har koll min karl ;) Måste faktiskt säga att det märks på honom mer och mer att det är nära nu och att han funderar och filosoferar minst lika mkt som jag. Han kan inte dölja det längre, och jag tycker det är hur sött som helst! <3
Hursomhelst väl inne i rummet var det bara att maka sig upp på britsen. Det var en till barnmorska där som också skulle vara med och kika.. Gelen sprutades på magen... och där var h*n, min älskade lilla skatt! Sparkandes och inte alls speciellt intresserad av att ligga still för att dom skulle kunna mäta både henne/honom eller fostervattnet.
Nu var h*n heller ingen ailen längre utan man kunde nästa se ansiktsdragen (kanske att överdriva, men det var redigt tydligt vad som fanns där inne nu, det var verkligen en bebis!!!) Allt mättes och gicks igenom. Och efter halva tiden utbrister barnmorskan att allt ser perfekt ut. Inget är onormalt eller ser konstigt ut. Kan knappt beskriva hur lättad jag blev. Bebisen är också en redig mönsterbebis.. den följer sin kurva helt som den ska, den ligger prick på den, inte över inte under utan mitt på. Den väger 1500g precis vad en bebis i v.30 ska väga. Vi fick även en bild på det lilla miraklet, visst är h*n underbar!
Slutar snart, ska handla lite påväg hem. Ikväll blir det flygande jakob på Fredriksdalsgatan och fredagsmys på hög nivå. Jag ska inte skryta, men fy tusan vad bra jag mår!!! Idag ;)
MITT<3 i vecka 30
Pannkakan skiner som solen :)
Är precis kommen till jobbet och kände att jag var tvungen att dela med mig av Mvc besöket nu på morgonen. Allt ät bra!!! Och en sten är fallen från hjärtat om man så säger. Mer om det kommer i eftermiddag/kväll!
Trevlig Fredag så länge!
Upp som en sol och ner som en pannkaka.
Hej på er... Dåligt med uppdateringar den här veckan.. jag vet! Men tröttheten tar ut sin rätt och motivationen är återigen ganska låg.
I tisdags fick jag reda på att jag åtminstone har jobb i en månad till framöver. SKITBRA! Kanske blir det längre....
Mvc besöket gick av stapeln igår... till en början kändes allt finnemang. Järnvärdet har fortsatt sjunka trots mitt intag av järntabletter, vi bestämde att öka dosen och hoppas på resultat. Bebisens hjärta lät kanon, slog jämt och fint.... MEN.... (jag hatar ordet "men") Min gravidkurva är oroväckande hög, alltså den ligger över medelvärdet. Magen är för stor kort och gott. Man misstänker för mkt fostervatten... Det kan också vara så att bebisen är jättestor.... tvillingar.... mm. Just därför har ett ultraljud bokats imorgon. Vi pratade mest om fostervattenmängden, barnmorskan förklarade att det kan vara en risk för en förtidig förlossning. Och vad det gällde bebisen så kunde det vara problem med svalget på den, dock lät det lugnt när hon sa det.
Väl hemma igår lagade jag mat, svärföräldrarna var här. Men sen innan jag skulle gå och lägga mig googlade jag (givetvis) "för mkt fostervatten" och fick upp det härsom står nedan....
Detta har ju givetvis gjort att hjärnan gått på högvarv i natt och idag. Tänk om... Tänk om bebisen inte mår bra? Tänk om det blir en för tidigt förlossning....osv osv. Jag är skraj för vilket besked jag får imorgon. Å andra sidan behöver det inte vara något alls, så jag ska inte måla fan på väggen än... jag vet. Håll tummarna för oss imorgon....
I tisdags fick jag reda på att jag åtminstone har jobb i en månad till framöver. SKITBRA! Kanske blir det längre....
Mvc besöket gick av stapeln igår... till en början kändes allt finnemang. Järnvärdet har fortsatt sjunka trots mitt intag av järntabletter, vi bestämde att öka dosen och hoppas på resultat. Bebisens hjärta lät kanon, slog jämt och fint.... MEN.... (jag hatar ordet "men") Min gravidkurva är oroväckande hög, alltså den ligger över medelvärdet. Magen är för stor kort och gott. Man misstänker för mkt fostervatten... Det kan också vara så att bebisen är jättestor.... tvillingar.... mm. Just därför har ett ultraljud bokats imorgon. Vi pratade mest om fostervattenmängden, barnmorskan förklarade att det kan vara en risk för en förtidig förlossning. Och vad det gällde bebisen så kunde det vara problem med svalget på den, dock lät det lugnt när hon sa det.
Väl hemma igår lagade jag mat, svärföräldrarna var här. Men sen innan jag skulle gå och lägga mig googlade jag (givetvis) "för mkt fostervatten" och fick upp det härsom står nedan....
Detta har ju givetvis gjort att hjärnan gått på högvarv i natt och idag. Tänk om... Tänk om bebisen inte mår bra? Tänk om det blir en för tidigt förlossning....osv osv. Jag är skraj för vilket besked jag får imorgon. Å andra sidan behöver det inte vara något alls, så jag ska inte måla fan på väggen än... jag vet. Håll tummarna för oss imorgon....
Vad är polyhydramnios?
Polyhydramnios betyder att man har mer fostervatten än normalt. Det händer färre än 1% av gravida kvinnor.
Fostervattnet skyddar bebisen mot slag eller tryck och spelar en viktig roll i att skydda den mot infektioner och hjälpa lungorna att mogna.
Mängden fostervatten ökar gradvis tills det finns 800-1000 ml vid graviditetsvecka 36-37. Efter detta minskar mängden något. Bebisar sväljer fostervatten regelbundet och kisser sedan ut det. På så sätt bidrar bebisen till att kontrollera mängden fostervatten.
När denna balans störs, kan mängden fostervatten öka snabbt och i svåra fall av polyhydramnios kan det bildas så mycket som 3000ml fostervatten - tre gånger den normala mängden.
Fostervattnet skyddar bebisen mot slag eller tryck och spelar en viktig roll i att skydda den mot infektioner och hjälpa lungorna att mogna.
Mängden fostervatten ökar gradvis tills det finns 800-1000 ml vid graviditetsvecka 36-37. Efter detta minskar mängden något. Bebisar sväljer fostervatten regelbundet och kisser sedan ut det. På så sätt bidrar bebisen till att kontrollera mängden fostervatten.
När denna balans störs, kan mängden fostervatten öka snabbt och i svåra fall av polyhydramnios kan det bildas så mycket som 3000ml fostervatten - tre gånger den normala mängden.
Hur vet man att man har polyhydramnios?
Polyhydramnios börjar vanligtvis från graviditetsvecka 30 och framåt. Du kan tycka att magen växer för fort och att huden på magen är sträckt och blank. Du kan också bli så andfådd att det är svårt att exempelvis gå upp för trappor.
Andra symtom är buksmärtor, svår halsbränna och förstoppning, svullna ben och åderbråck.
När barnmorskan undersöker dig, verkar du vara "stor för tiden". Det kan vara svårt att känna bebisen eller mäta hjärtslagen, eftersom det är så mycket vätska omkring den.
Man kan bekräfta diagnosen polyhydramnios med ultraljud. Man mäter då mängden fostervatten i fyra områden kring bebisen för att räkna ut ditt AFI (amniotic fluid index). Om ditt AFI är högre än 24 cm, så har du polyhydramnios. Ju högre AFI, desto allvarligare är problemet.
Andra symtom är buksmärtor, svår halsbränna och förstoppning, svullna ben och åderbråck.
När barnmorskan undersöker dig, verkar du vara "stor för tiden". Det kan vara svårt att känna bebisen eller mäta hjärtslagen, eftersom det är så mycket vätska omkring den.
Man kan bekräfta diagnosen polyhydramnios med ultraljud. Man mäter då mängden fostervatten i fyra områden kring bebisen för att räkna ut ditt AFI (amniotic fluid index). Om ditt AFI är högre än 24 cm, så har du polyhydramnios. Ju högre AFI, desto allvarligare är problemet.
Vad orsakar polyhydramnios?
Det kan vara svårt att få reda på orsaken till polyhydramnios och ibland är orsaken okänd. Ibland uppstår det på grund av något problem hos bebisen, eller med moderkakan, eller hos dig som bär barnet. Möjliga orsaker inkluderar:
• Diabetes, med dåligt kontrollerade nivåer av blodsocker. Ditt barn kissar mer, vilket ökar mängden fostervatten.
• Tvillinggraviditet. Det kan finnas ett särskilt problem om du bär enäggstvillingar.
• Infektioner som påverkar bebisen, som röda hund/rubella, cytomegalovirus, toxoplasmos och syfilis kan ge upphov till polyhydramnios.
• Cirka 20% av fallen med polyhydramnios beror på ett problem hos bebisen. Svalget kan eventuellt vara blockerat, vilket gör att den inte kan svälja fostervatten och kontrollera vätskemängden. Det kan också vara ett tecken på att bebisen har problem med centrala nervsystemet, hjärtat eller njurarna.
• Ibland är polyhydramnios associerat med kromosomskada, som Downs eller Edwards syndrom.
• I mycket sällsynta fall kan det ha bildats en tumör på moderkakan eller problem med artärerna i navelsträngen, vilket kan leda till polyhydramnios.
De flesta kvinnor som har polyhydramnios föder friska barn, i synnerhet om tillståndet är milt.
• Diabetes, med dåligt kontrollerade nivåer av blodsocker. Ditt barn kissar mer, vilket ökar mängden fostervatten.
• Tvillinggraviditet. Det kan finnas ett särskilt problem om du bär enäggstvillingar.
• Infektioner som påverkar bebisen, som röda hund/rubella, cytomegalovirus, toxoplasmos och syfilis kan ge upphov till polyhydramnios.
• Cirka 20% av fallen med polyhydramnios beror på ett problem hos bebisen. Svalget kan eventuellt vara blockerat, vilket gör att den inte kan svälja fostervatten och kontrollera vätskemängden. Det kan också vara ett tecken på att bebisen har problem med centrala nervsystemet, hjärtat eller njurarna.
• Ibland är polyhydramnios associerat med kromosomskada, som Downs eller Edwards syndrom.
• I mycket sällsynta fall kan det ha bildats en tumör på moderkakan eller problem med artärerna i navelsträngen, vilket kan leda till polyhydramnios.
De flesta kvinnor som har polyhydramnios föder friska barn, i synnerhet om tillståndet är milt.
Hur behandlas polyhydramnios?
Om man inte vet att du har diabetes, får du göra glukosbelastning för att kontrollera ditt blodsocker. Om detta är högt, får du träffa en specialist som kan hjälpa dig sänka ditt blodsocker, vilket troligtvis kommer att minska mängden fostervatten.
Ultraljud kan påvisa problem hos bebisen. Om en detaljerad ultraljudsundersökning inte visar några problem, så är ditt barn förmodligen friskt och polyhydramniosen orsakas av något annat. Laboratorietest kan avgöra om polyhydramnios orsakats av en infektion.
Under graviditetens sista två månader kommer man att hålla särskild uppsikt. Beroende på vad som orsakar polyhydramniosen, ger man eventuellt medicin som minskar mängden urin ditt barn producerar.
I svåra fall kan man dränera en del av vätskan för att minska volymen. Detta kan minska risken att du föder för tidigt eller att moderkakan börjar lossna.
Denna teknik kräver en balansgång – om man tar ut för mycket vätska för snabbt, ökar risken att moderkakan lossnar och det finns andra risker förknippade med tekniken, som infektioner och blödningar.
I de flesta fall kommer barnmorska eller läkare att rekommendera att du vilar så mycket som möjligt. Det kan betyda att det är bra om du slutar jobba tidigare. Men även med vila kan det hända att förlossningen sätter igång för tidigt.
Din barnmorska kommer att berätta vad du behöver vara uppmärksam på, så att du vet om du måste kontakta sjukhuset snabbt.
Ultraljud kan påvisa problem hos bebisen. Om en detaljerad ultraljudsundersökning inte visar några problem, så är ditt barn förmodligen friskt och polyhydramniosen orsakas av något annat. Laboratorietest kan avgöra om polyhydramnios orsakats av en infektion.
Under graviditetens sista två månader kommer man att hålla särskild uppsikt. Beroende på vad som orsakar polyhydramniosen, ger man eventuellt medicin som minskar mängden urin ditt barn producerar.
I svåra fall kan man dränera en del av vätskan för att minska volymen. Detta kan minska risken att du föder för tidigt eller att moderkakan börjar lossna.
Denna teknik kräver en balansgång – om man tar ut för mycket vätska för snabbt, ökar risken att moderkakan lossnar och det finns andra risker förknippade med tekniken, som infektioner och blödningar.
I de flesta fall kommer barnmorska eller läkare att rekommendera att du vilar så mycket som möjligt. Det kan betyda att det är bra om du slutar jobba tidigare. Men även med vila kan det hända att förlossningen sätter igång för tidigt.
Din barnmorska kommer att berätta vad du behöver vara uppmärksam på, så att du vet om du måste kontakta sjukhuset snabbt.
Vad händer vid förlossningen?
Ungefär en av fem kvinnor med polyhydramnios föder för tidigt, eftersom livmodern helt enkelt inte kan hålla inne bebisen och fostervattnet längre.
Det är viktigt att komma till sjukhus så fort som möjligt om förlossningen börjar innan 37 fullgångna veckor. Ring och berätta att du är på väg in och om ingen kan köra dig är det bäst om du ringer ambulans.
Även om allt verkar gå bra och bebisen mår bra under förlossningen, kommer man att hålla extra noga uppsikt under förlossningen av följande orsaker:
Den extra vätskemängden gör det svårare för bebisens huvud att fixeras i bäckenet. Om vattnet går, finns det en risk att navelsträngen faller ner i slidan framför bebisens huvud. Om detta sker, måste man göra akut kejsarsnitt.
Det finns en risk att moderkakan släpper i förtid om livmodern krymper plötsligt när vattnet går. Det finns också större risk för blödning efter att bebisen är född, eftersom livmodern som varit väldigt utspänd, kan ha svårare att dra ihop sig.
Om du har diabetes och bebisen har växt sig väldigt stor, kommer barnmorskan att hålla särskild uppsikt på att den rör sig genom förlossningskanalen och inte fastnar. Ibland kan en axel fastna när bebisen är på väg att födas. Om detta händer, kommer du att få hjälp till en ställning som gör att bebisen kommer loss i de flesta fall. Läs mer om stora bebisar här.
Ibland kan man rekommendera planerat kejsarsnitt, exempelvis om du väntar tvillingar, om bebisen inte ligger med huvudet nedåt eller om man tror att den är mycket stor.
Det är viktigt att komma till sjukhus så fort som möjligt om förlossningen börjar innan 37 fullgångna veckor. Ring och berätta att du är på väg in och om ingen kan köra dig är det bäst om du ringer ambulans.
Även om allt verkar gå bra och bebisen mår bra under förlossningen, kommer man att hålla extra noga uppsikt under förlossningen av följande orsaker:
Den extra vätskemängden gör det svårare för bebisens huvud att fixeras i bäckenet. Om vattnet går, finns det en risk att navelsträngen faller ner i slidan framför bebisens huvud. Om detta sker, måste man göra akut kejsarsnitt.
Det finns en risk att moderkakan släpper i förtid om livmodern krymper plötsligt när vattnet går. Det finns också större risk för blödning efter att bebisen är född, eftersom livmodern som varit väldigt utspänd, kan ha svårare att dra ihop sig.
Om du har diabetes och bebisen har växt sig väldigt stor, kommer barnmorskan att hålla särskild uppsikt på att den rör sig genom förlossningskanalen och inte fastnar. Ibland kan en axel fastna när bebisen är på väg att födas. Om detta händer, kommer du att få hjälp till en ställning som gör att bebisen kommer loss i de flesta fall. Läs mer om stora bebisar här.
Ibland kan man rekommendera planerat kejsarsnitt, exempelvis om du väntar tvillingar, om bebisen inte ligger med huvudet nedåt eller om man tror att den är mycket stor.
Vad kan hjälpa dig hantera polyhydramnios?
Om du är mycket andfådd:
• vila mycket
• gör det du behöver göra i små omgångar och låt det ta längre tid än vanligt
• acceptera alla erbjudanden om hjälp
Du kan också få halsbränna därför att livmodern trycker mot magen:
• ät lite och ofta
• ligg inte ner direkt efter maten eller ät innan sänggående
• undvik mat som förvärrar halsbränna som fet mat, kaffe och alkohol
• palla upp dig i sängen med kuddar
• fråga barnmorskan om du kan ta syrabalanserande medel
Du är förmodligen orolig och känner dig väldigt stor:
• Skaffa så mycket information som möjligt
• Försök hålla dig upptagen. Om du inte vill gå ut så mycket, kanske du kan bjuda hem vänner? Passa på att hyra alla filmer du velat se!
• Om du utvecklar nya symtom, eller om dina symtom blir värre, är det viktigt att du kontaktar sjukvården genast.
• vila mycket
• gör det du behöver göra i små omgångar och låt det ta längre tid än vanligt
• acceptera alla erbjudanden om hjälp
Du kan också få halsbränna därför att livmodern trycker mot magen:
• ät lite och ofta
• ligg inte ner direkt efter maten eller ät innan sänggående
• undvik mat som förvärrar halsbränna som fet mat, kaffe och alkohol
• palla upp dig i sängen med kuddar
• fråga barnmorskan om du kan ta syrabalanserande medel
Du är förmodligen orolig och känner dig väldigt stor:
• Skaffa så mycket information som möjligt
• Försök hålla dig upptagen. Om du inte vill gå ut så mycket, kanske du kan bjuda hem vänner? Passa på att hyra alla filmer du velat se!
• Om du utvecklar nya symtom, eller om dina symtom blir värre, är det viktigt att du kontaktar sjukvården genast.
Dimman lättar...
Så skönt att börja kunna se lite ljust igen, fy det var redigt mörkt där ett tag och jag kan inte redigt sätta fingret på vad som gör att det är ljusare nu. Ska väl inte hoppas på för mkt iofs för rätt som det är rusar hormonerna igen ;) Men förtillfället känns det mest rätt hyfsat faktiskt, känns som jag börjat förlikat mig mer och mer, tänk att det skulle ta typ en hel graviditet för att inse det. Jag är big, och större kommer jag bli. Men eftersom jag är så sjukt fokuserad på att jag kommer fixa att gå tillbaka till "mig själv" igen så det är lugnt. Det är ju upp till mig liksom, ingen kommer göra det åt mig. Och vem ska bry sig egentligen och varför ska jag bry mig... ???
Föräldrapenningen kommer ordna sig, det är nog beskedet angående den som fått mig lite lugn igen. Den kommer beräknas på min inkomst och med största sannolikhet den som jag hade på mitt sista "fasta jobb" även om jag de sista månaderna jobbat heltid. Vilket är en stor lättnad....
Helgen har gått i lugnets tecken. I fredags åt vi middag hos svärmor/svärfar. Mycket trevligt!
Och i lördags körde jag ut min vovva som blivit kvinna till mamma. Hon har börjat löpa/mensa och hennes far är mycket kär i henne, så för att slippa incest i familjen så fick hon åka till mormor i en vecka.
Kvällen spenderades med mitt hjärta. Det blev resturangbesök och bio och i söndags tog vi det superlugnt.
Idag har det varit jobb, dock kortdag och nu är jag hemma och svirar om för att bege mig till Norrköping på mission "hämta liggdel till barnvagnen!" Och när vi ändå är där passar vi på och gå på Sanctum som visas i 3D :)
I veckan som kommer nu vankas det jobb, jobb och jobb på onsdag blir det mvc besök igen. Mysigt!
Dags att fara...
Ps. Jag är i vecka 30 nu ;) 10 veckor kvar! SPÄNNING!!!!
/J
Update
I skrivande stund sitter jag vid köksbordet och karln i huset står vid spisen! Jag gillar´t... ;) han gör dessutom hemmagjorda potatisbullar, som är svingoda!! +++ till honom alltså.
Själv är jag helt slut efter ett långt jobbpass idag, magen börjar ta ut sin rätt nu om man så säger. Och jobba ska jag göra tills jag ska föda that´s it. :)
Gårdagen är ju värd att nämnas också. Väl hemma efter jobbet möttes jag ev en fin fin allahjärtansdag-bukett och gelehjärtan. Jag är ju givetvis inte sämre utan gav mitt hjärta en finare ask choklad och en stor röd ros. Vid 18.00 dog paret Jonsson/Björkman upp med pizza och sen avverkades paranormal activity 2 -martin jag och ia satt som skrämda ekorrar i soffan. haha
Jobb resten av veckan, helgen är uppbokad med lite festighet på lördag och dop på söndag.
Nu är det mat!
Bye
Själv är jag helt slut efter ett långt jobbpass idag, magen börjar ta ut sin rätt nu om man så säger. Och jobba ska jag göra tills jag ska föda that´s it. :)
Gårdagen är ju värd att nämnas också. Väl hemma efter jobbet möttes jag ev en fin fin allahjärtansdag-bukett och gelehjärtan. Jag är ju givetvis inte sämre utan gav mitt hjärta en finare ask choklad och en stor röd ros. Vid 18.00 dog paret Jonsson/Björkman upp med pizza och sen avverkades paranormal activity 2 -martin jag och ia satt som skrämda ekorrar i soffan. haha
Jobb resten av veckan, helgen är uppbokad med lite festighet på lördag och dop på söndag.
Nu är det mat!
Bye
Helguppdateringar V.28
Det har varit en förhållandevis innehållsrik helg. I fredags spenderade jag min kväll hos mor och far ute på landet. Fredagsmyset stod i centrum med god mat och GODIS! I LÖÖÖV småGODIS! Jag fick även se mammas senaste inköp av babykläder. Hon är ju en av de fåtal som sagt är helt hundra på att det blir en tjej och jag kan inte säga annat att jag höll på och smälla av när jag fick se de fina flickkläderna... så söta klänningar!! Nästan så jag trycker på dom på bebben även om det blir en liten grabb :) Mormor roade sig också med att klämma mage, och hon fick gensvar. Har märkt att sjunger jag så börjar han... eller den sparka hur mkt som helst. Kanske ligger det en blivande superstar där inne. ;)
Slutet på vecka 28 är nära! GUD vad snabbt det går! =D
Igår åkte jag in till staden för att möta upp min älskade stockholmsbrutta som var på hembesök. Men den här gång hade vi också med oss våra båda mödrar. Blev en redigt mysig mor/dotter fikis. Efter lite kramar så gick vi åt varsitt håll jag och mamma till den ända affären vi hann till innan stan stängde -mammaBarn. För att inhandla ett par gravidbyxor, dom andra jag bott i i 7 månader börjar bli försmå över magen och jag kan absolut INTE tänka mig några andra än dom... fast i en storlek större givetvis ;)
Vidare for vi ut till welux outleten, åk dit och besök inredningsbutiken Room99 som nu även finns i fysisk form säger jag bara. Många av priserna i butiken är dessutom bättre än på hemsidan.
Blev helt lyrisk, och hittade hela min inredning där. Presentkort på en stor summa pengar i födelsedagspresent är ett tips till dom som känner att dom vill ge mig en födelsedagspresent ;)
Med sig fick mamma, den lilla räven vår något försenade förlovningspresent. Hon lyckades smussla med den i butiken så den blev inslagen tillochmed utan mina hökögon, bra gjort måste jag säga!
Det var en superduper fin "fotoramskombination" där vi ska sätta in våra vackra bilder på oss, bebis och vovvisarna framöver.
Kvällen avslutades med en middag på Briggen i västervik, med familjen Jonsson/Björkman. Mkt trevligt var det och det bestämdes även att det ev. ikväll ska bli filmvisning här hemma. En skräckis - paranormal activity 2!! När vi såg ettan så satt jag, Ia och Martin och skrek på bion, medans Pelle skämdes ;) Tur att vi är hemma ikväll för den här ska tydligen vara ännu värre. Jag kommer dö av skräck med andra ord!
Nu åter till min älskade vovva och en prommis.
Slutet på vecka 28 är nära! GUD vad snabbt det går! =D
Igår åkte jag in till staden för att möta upp min älskade stockholmsbrutta som var på hembesök. Men den här gång hade vi också med oss våra båda mödrar. Blev en redigt mysig mor/dotter fikis. Efter lite kramar så gick vi åt varsitt håll jag och mamma till den ända affären vi hann till innan stan stängde -mammaBarn. För att inhandla ett par gravidbyxor, dom andra jag bott i i 7 månader börjar bli försmå över magen och jag kan absolut INTE tänka mig några andra än dom... fast i en storlek större givetvis ;)
Vidare for vi ut till welux outleten, åk dit och besök inredningsbutiken Room99 som nu även finns i fysisk form säger jag bara. Många av priserna i butiken är dessutom bättre än på hemsidan.
Blev helt lyrisk, och hittade hela min inredning där. Presentkort på en stor summa pengar i födelsedagspresent är ett tips till dom som känner att dom vill ge mig en födelsedagspresent ;)
Med sig fick mamma, den lilla räven vår något försenade förlovningspresent. Hon lyckades smussla med den i butiken så den blev inslagen tillochmed utan mina hökögon, bra gjort måste jag säga!
Det var en superduper fin "fotoramskombination" där vi ska sätta in våra vackra bilder på oss, bebis och vovvisarna framöver.
Kvällen avslutades med en middag på Briggen i västervik, med familjen Jonsson/Björkman. Mkt trevligt var det och det bestämdes även att det ev. ikväll ska bli filmvisning här hemma. En skräckis - paranormal activity 2!! När vi såg ettan så satt jag, Ia och Martin och skrek på bion, medans Pelle skämdes ;) Tur att vi är hemma ikväll för den här ska tydligen vara ännu värre. Jag kommer dö av skräck med andra ord!
Nu åter till min älskade vovva och en prommis.
Reaktioner
Sista tiden har jag fått ganska mkt reaktioner om det jag skriver i min blogg. Och nu känner jag att jag måste klargöra en ganska viktig sak så inte det här börjar gå över styr.
Som person är jag en ganska klarspråkig person, jag har inte svårt för att säga hur jag känner och tycker om saker och ting. Och den största anledningen till att jag skriver i min blogg är enbart för min egen skull och för mina vänner som inte bor här och som jag inte träffar så ofta längre ska kunna hålla sig någorlunda uppdaterade om vad jag pysslar med. Jag bryr mig alltså inte om att tjäna pengar eller använda denna blogg till att i första hand kommunicera med övriga allmänheten. Utan den fungerar mer som min graviddagbok just nu, så att jag själv ska kunna gå tillbaka och läsa när bebis väl är ute o.s.v. Visst är det kul att ni kommenterar emellanåt, det visar att det jag skriver faktiskt kan beröra. Men det är fortfarande inte mitt huvudsakliga ändamål, att få så mkt kommentarer som möjligt. Jag ser också att det är hyfsat många som läser, och givetvis undrar jag som alla andra vilka ni är men jag störs inte av att inte få reda på det. Tycker mer det är kul att så många är intresserade.
Jag funderar mkt, det är ett faktum. Och sista tiden har jag funderat alldeles förskräckligt mkt. Jag har delgett en del av mina tankar här i bloggen och jag vill understryka att jag tror det är normalt att fantisera, filosofera och fundera såhär när man är gravid. Jag är jätteglad och tacksam över att så många ändå har engagerat sig i och försökt att ge svar på tal här i bloggen, oftast har budskapet varit att det här är fullt normalt! MEN sen har vi ju den "klicken" som spekulerar på sidan om i hurvida jag är deprimerad, att det är dåligt mellan Martin och mig o.s.v och till er vill jag bara säga att så är det inte!!! Jag kanske kan ha överdrivit.. eller nej, det har jag inte. Men tillståndet jag befinner mig i gör så att jag inte redigt är i 100% balans, det hör till. För att i nästa sekund kan allt vara på tipp topp. Just detta speglas i min blogg. Och jag vill påminna om att jag i början av min gravidresa talade om att inget skulle lämnas åt slumpen utan att jag skulle vara rätt frispråkig. Jag tycker själv om att läsa såna bloggar, där både nackdelarna och fördelarna speglas. Känns lite mer äkta på något vis, inte sant?
Kanske borde jag tänka över det jag skriver tre gånger till innan jag lägger ut det. Självklart ger jag inte ut de mest privata delarna av mitt liv i bloggen, men mina delar av mina tankar och funderingar kan jag tycka är helt okej. Visst har det blivit en del negativitet sista tiden som kanske har gjort att dessa spekulationer kommit igång, vad vet jag. Det jag vill säga med allt det här är att, jag mår bra! jag är inte deprimerad, jag har bara en del åsikter och tankar som jag delat med mig av. Jag ligger inte i fosterställning i ett nersläckt, mörkt rum och tjuter mer än någon annan. Eller tjuter gör jag kanske mer, men det kan vara för att jag lycklig lika gärna. ;)
Tack för ordet!
Som person är jag en ganska klarspråkig person, jag har inte svårt för att säga hur jag känner och tycker om saker och ting. Och den största anledningen till att jag skriver i min blogg är enbart för min egen skull och för mina vänner som inte bor här och som jag inte träffar så ofta längre ska kunna hålla sig någorlunda uppdaterade om vad jag pysslar med. Jag bryr mig alltså inte om att tjäna pengar eller använda denna blogg till att i första hand kommunicera med övriga allmänheten. Utan den fungerar mer som min graviddagbok just nu, så att jag själv ska kunna gå tillbaka och läsa när bebis väl är ute o.s.v. Visst är det kul att ni kommenterar emellanåt, det visar att det jag skriver faktiskt kan beröra. Men det är fortfarande inte mitt huvudsakliga ändamål, att få så mkt kommentarer som möjligt. Jag ser också att det är hyfsat många som läser, och givetvis undrar jag som alla andra vilka ni är men jag störs inte av att inte få reda på det. Tycker mer det är kul att så många är intresserade.
Jag funderar mkt, det är ett faktum. Och sista tiden har jag funderat alldeles förskräckligt mkt. Jag har delgett en del av mina tankar här i bloggen och jag vill understryka att jag tror det är normalt att fantisera, filosofera och fundera såhär när man är gravid. Jag är jätteglad och tacksam över att så många ändå har engagerat sig i och försökt att ge svar på tal här i bloggen, oftast har budskapet varit att det här är fullt normalt! MEN sen har vi ju den "klicken" som spekulerar på sidan om i hurvida jag är deprimerad, att det är dåligt mellan Martin och mig o.s.v och till er vill jag bara säga att så är det inte!!! Jag kanske kan ha överdrivit.. eller nej, det har jag inte. Men tillståndet jag befinner mig i gör så att jag inte redigt är i 100% balans, det hör till. För att i nästa sekund kan allt vara på tipp topp. Just detta speglas i min blogg. Och jag vill påminna om att jag i början av min gravidresa talade om att inget skulle lämnas åt slumpen utan att jag skulle vara rätt frispråkig. Jag tycker själv om att läsa såna bloggar, där både nackdelarna och fördelarna speglas. Känns lite mer äkta på något vis, inte sant?
Kanske borde jag tänka över det jag skriver tre gånger till innan jag lägger ut det. Självklart ger jag inte ut de mest privata delarna av mitt liv i bloggen, men mina delar av mina tankar och funderingar kan jag tycka är helt okej. Visst har det blivit en del negativitet sista tiden som kanske har gjort att dessa spekulationer kommit igång, vad vet jag. Det jag vill säga med allt det här är att, jag mår bra! jag är inte deprimerad, jag har bara en del åsikter och tankar som jag delat med mig av. Jag ligger inte i fosterställning i ett nersläckt, mörkt rum och tjuter mer än någon annan. Eller tjuter gör jag kanske mer, men det kan vara för att jag lycklig lika gärna. ;)
Tack för ordet!
Har du ätit en bebis?
Idag har jag jobbat i Överum, vad underbara barn är alltså. Det började med att en utav de 3-åriga pojkarna sa att jag hade konstiga byxor på mig. Han syftade på mina termobyxor som inte går att knäppa över magen längre så jag har dom öppna med endast hängslen. Förklarade för honom att jag har en stor mage som gör att jag inte kan knäppa dom och frågade honom om han kunde gissa varför den var så stor? "Du kanske har en bebis i den sa han och log" Sen följde 5 minuter då jag fick berätta för honom om min bebis i magen, att den åt samma mat som jag stoppade i munnen och att man kunde känna att den sparkade i magen om man la handen på o.s.v. Pojken lyssnade storögt och ställde slutligen sin sista fråga, "när ska du ta ut den då?" Om ett tag, när den växt klart sa jag och skrattade. Sen sprang han och hämtade sina två kompisar, som kom ut i hallen dom också. "Hon har en bebis i magen" sa han till dom och pekade på min mage. Dom tittade skeptiskt på mig och man verkligen såg hur tankarna for i huvudet på dom.
Nästa incident var några minuter senare, då vi slutligen sitter vid maten. Alla barn har börjat äta då en utav de andra pojkarna slutligen frågar mig "Har du ätit en bebis?" Vad svarar man en tre-åring på det? Jag kunde givetvis inte bryta ihop och skratta åt honom så jag fick bita mig i läppen och försöka att förklara att jag inte ätit en bebis bara för att den ligger i min mage. Men för honom var det ju logiskt att det man stoppar i munnen det hamnar ju i magen liksom. Eftermiddagen som följde har gått till att söva de mindre barnen sen har jag och en till av fröknarna hämtat böcker och förklarat på det enklaste sätt vi kunnat komma på hur en bebis blir till och att den äter samma mat som jag och att jag INTE äter barn. Jag har aldrig upplevt två små 3-åriga pojkar så facinerade kan jag säga... Dom satt som två små ljus och tittade på bilderna av olika bebisar i magen. SÖTISAR! :)
Är hemma hos mot och far nu, sabla väder säger jag bara. Hur mkt bilar och lastbilar som kört av vägen nu när jag åkte hem. Så ger er inte ut i detta väglag!!!
Sen vill jag skänka ett stort tack till alla er som bemödar er att skriva så fina och peppade inlägg med råd om hur jag ska ta mig ur mitt neggotänk och få bukt med min oro. Ni är jättfina allihop! Verkligen Tack, det värmer ska ni veta! Tack också till Ia som kom hem till mig igår eftermiddag så jag fick ventilera lite. Du fick mig faktiskt att tänka till lite....
Trevlig helg!
Nervklen!
Först vill jag tacka alla er som svarat på frågan om föräldrapenningen/ledigheten. Tror jag har fått någorlunda mer koll nu. Ska besöka FK när jag får hemm papprena och begära att någon utav dom sätter sig ner med mig och förklarar.
Och nu till inläggets rubrik. Jag upplever att sen jag blev gravid eller iallafall nu sista tiden så har jag börjat bli mer "nervig" av mig. Visst har jag alltid haft ett humör och skinn på näsan men jag har sällan stressat upp mig utan tagit saker lite som dom kommer och tänkt att det ordnar sig. I alla fall tycker jag själv att jag är sån, det har kännts lite som om jag är den som lugnar mer om det skulle vara något, rätta mig om jag har fel ni som känner mig. Men på sista tiden har jag börjat oroat mig mer, jag bär på en inre stress som jag känner inte är bra för mig. Mkt handlar givetvis om att bli mamma, eller allt gör det rättare sagt. Jag ororar mig för förlossningen, som jag tidigare såg ganska lugnt på, på amningen -tänk om jag inte får igång den, hur man gör med läggningen av bebisen, hur det blir när vi ska ut och resa i sommar, när man har barndop, renovering av huset, ekonomi, träningsupplägg, kommer jag ha tid? Hur det kommer vara att vara mammaledig osv osv... plus tusen andra saker som midsommar, första gången man ska lämna barnet hos någon annan över natten, första gången på krogen, tänk om man får ett sjukt barn, eller att det blir världes gangster, eller att det skulle hända något med Martin så jag stod med allt själv.
Av någon anledning så kommer oftast dessa tankar på kvällen eller ännu värre på natten så att det är precis omöjligt att sova. Jag vaknar alltså, och sätter igång och fundera och har jag väl börjat fundera så dröjer det inte länge förrän hjärnan går på högvarv och jag inte kan sluta tänka på det hur gärna jag än vill, det blir nästan lite maniskt. I natt vaknade jag vid ca 01.00. och låg vaken tills ca 04.00. sista gången jag kollade på klockan. Och det är inte så att jag slumrar utan jag är verkligen klarvaken under hela den tiden. Jag vet inte om det här är normalt, för mig börjar det bli ganska jobbigt. Då jag verkligen måste få min sömn för att funka som människa. Hela den här dagen är precis förstörd nu, det känns som om jag är bakfull. Huvudet värker och jag är helt slut. Ska man gå och prata med någon? Känner att det här inte är jag redigt, känns som om jag har ett sjuk behov av att planera och ha kontroll tills bebisen anländer. Jag känner mig hispig, vilket jag verkligen inte i vanliga fall är och inte vill vara heller för den delen. Finns nog inget värre in hispiga mammor, och det är det sista jag vill bli!
Ni får ursäkta all negativitet i bloggen just nu, men befinner mig som sagt i ett stadie där det funderas och spekuleras rätt mkt och det är ju trots allt min blogg och den speglar mig och mina tankar.
Något som jag ser grymt fram emot är att Josse kommer hem imorgon, vi ska göra stan på lördag, eller vi ska fika som två gymnasieelever rättare sagt. ;) Jag längtar!
Idag skulle jag styrt kosan mot vimmerby, men eftersom halv dagen redan gått, det SNÖAR och jag är allt annat än rolig att umgås med så blev det inte så. Challe gumman, vi bokar nån gång nästa vecka! Krya på dig!
Dagen projekt kommer gå till att veckostäda..... och inget mer. Jag är precis slut.
Ångest!
För ETT år sen!!! hade jag INGEN dubbehaka, fläskarmar, platt svulloröv, bröst som meloner och en ballong till mage (som kommer hänga till knäna när allt är klart) Då var jag en hyfsta tajt 36/38, med normalstora tuttar, fin brun hy och LÅNGT mörkt hår.
Satt och kollade på gamla bilder från förra året!!!!! JA, jag är gravid nu... men kommer jag någonsin få se ut så igen? På ett år har det hänt mkt med min kropp ska ni veta, och det är fasen inte konstigt att man har lite svårt att ta in att den är som den är just nu, eller det kan jag nog ta in men jag har oro över hur den kommer se ut sen. Jag ÄR lycklig över min situation så missförstå mig rätt, jag längtar tills jag får ha min bebis i min famn och jag vet att jag kommer se på det här annorlunda då, eller njae.... För jag är inte tillfreds med att vara stor. Jag må vara ytlig, larvig och töntig men så är det. Och jag tror att många skulle hålla med mig i att man hellre ser sig själv som smal och vältränad än stor och klumpig. En sak ska jag också tillägga och det är att då, för ett år sen var jag inte heller nöjd.... egentligen. Men nu skulle jag kunna göra vad som helst för att få ett kvitto på att jag får tillbaka, i dagens ögon "den perfekta kroppen" efter graviditeten.
Steffi! Tack för att du lugnade mina nerver nu sist angående föräldrapenningen, men en fråga till. Så då är det ultimata om man nu får chansen att ta ett jobb på heltid som ger hyfsat med pengar sista tiden ellerhur? För att höja snittet liksom... Hur långt tillbaka räknar dom? Ett år? Ett halvår?
Mottager gärna fler tips från er som är insatta om hur man delar upp sina föräldradagar smartast!
Solen
Finns inget bättre än solsken alltså man blir på så underbart humör! Har jobbat båda dagarna den här vecka med... känns som man lever lite med kniven mot strupen när det gäller jobb just nu, funderar på hur jag ska lösa min situation sista tiden. Idag blir det långprommis med Jizza, och en massa viktiga samtal som måste göras. Papper ska skickas och sen ska jag avsluta dagen med läkarbesöket.
Alla ni mammor där ute, DET HÄR ÄR EN VÄDJAN TILL ER! Ni måste hjälpa mig! Har ju börjat ta tag i det här med föräldrapenning. För mig är det rena grekiskan! Vilket är bäst? Ska man ta ut alla dagar på en gång? Hur mkt får man om man som jag hade min senaste fasta tjänst i augusti förra året och sen dess varit arebtslös inte stämplat men näst intill jobbat heltid ändå med små avbrott fram tills för två veckor sen? Får jag bara 180 kr per dag ändå? Funderar på att söka ett säljarjobb bara för att få in pengar nu sista tiden. Ska jag det? eller kan jag fortsätta jobba som vik? Har ju förstått att man kan göra på tusen olika sätt, det som är min största skräck är att jag kommer få leva på knappa existensminimumet. Snälla ni, hjälp mig! Vill ju kunna vara hemma med mitt första barn så mkt som möjligt, men samtidigt så känner jag att det inte kommer gå ihop sig utan pengar. Visst Martin finns, jag vet. Men jag hatar att vara beroende av andra.
Dags för promenad!
Alla ni mammor där ute, DET HÄR ÄR EN VÄDJAN TILL ER! Ni måste hjälpa mig! Har ju börjat ta tag i det här med föräldrapenning. För mig är det rena grekiskan! Vilket är bäst? Ska man ta ut alla dagar på en gång? Hur mkt får man om man som jag hade min senaste fasta tjänst i augusti förra året och sen dess varit arebtslös inte stämplat men näst intill jobbat heltid ändå med små avbrott fram tills för två veckor sen? Får jag bara 180 kr per dag ändå? Funderar på att söka ett säljarjobb bara för att få in pengar nu sista tiden. Ska jag det? eller kan jag fortsätta jobba som vik? Har ju förstått att man kan göra på tusen olika sätt, det som är min största skräck är att jag kommer få leva på knappa existensminimumet. Snälla ni, hjälp mig! Vill ju kunna vara hemma med mitt första barn så mkt som möjligt, men samtidigt så känner jag att det inte kommer gå ihop sig utan pengar. Visst Martin finns, jag vet. Men jag hatar att vara beroende av andra.
Dags för promenad!
Abstinens..
JAG MÅSTE HA SMÅGODIS NUUUUU! Är så sugen så jag nästan håller på att dö. Idag har min karl gjort tjejgörat här hemma, det innebär tvättat och städat. Han är bra han... Trots det har jag varit hur opepp som helst idag... igen. Usch jag hatar dom här negkänslorna som envisas att smyga sig på titt som tätt men när dom väl kommer kan jag fasen inte rå på dom. Tjutberit kommer som ett brev på posten och jag har idag låst in mig i sovrummet och tjutit i 40 min. Eh.. Normal???? eh neeej... Efter att jag tjutit klart så återgick vi till vardagen här hemma igen, har mest legat och glott på tv hela eftermiddagen. Stackars Martin, vilket tålamod han har ändå... Jag kan vara så himla upprörd ena sekunden för att sen nästan glömma bort vad det var jag blev upprörd över från början. Det sjukaste av allt är att jag just när jag är mitt upp i det, så är det på fullaste allvar och jag känner precis mig så ledsen som jag blir.
HORMONER mina vänner!
Men det är det värt när man har en sånhär i magen 
coolt ju... :)
Sju sovarn
Både igår och idag så sov jag hur länge som helst, finns liksom ingen hejd på hur mkt jag kan sova...tydligen. Eller idag berodde det nog på det motsatta att jag vaknade runt 03.00 inatt och var precis klarvaken. Tankar om föraldrapenning, a-kassa min jobbsituation osv dök upp i skallen och jag låg där och fick ångest. Efter att gått in på försäkringskassans hemsida för att kolla upp hur man gör osv kunde jag slutligen somna om, vid 07.00 tiden. Tror att det var bebisen i första hand som väckte mig, den är numera precis galen när den sätter igång nämligen. Mindre med plats antar jag.
Nehepp om man skulle fånga dagen lite, och hoppa upp ur sängen för att bege sig på en fikis ala Kvantum :)
Stupfull....
Eller inte..... oj det var länge, länge, längesen. Eller alltså jag brukar inte heller bli stupfull mer onykter om det vankas fest, sådär lite lurig ni vet.
Anledningen till rubriken är för att jag precis kommit hem från bion "Svinalängorna" som jag var på med min mor. Jag tyckte att den var lite seg men framförallt väldigt hemsk och det som får mig att må dåligt är att det finns barn i dagens Sverige, ja rent av i Västervik som lever i liknande hemförhållande som i filmen (missbruk, misshandel och misär) Bara tanken på det får mig redigt illa till mods..
Till råga på allt så staplade också en missbrukare in på bion, hon påstod att hon skulle kolla på en av sina "vänner" ( en av missbrukarkaraktärerna i filmen) med sig hade hon en systempåse med öl, som hon korkade upp under filmens gång. Sånt gör mig grymt förbannad! Hon har säkert ett trasigt förflutet men att gå in på en bio som har ett så tungt budskap och vara aspackad samtidigt som man sitter och dricker är så jävla respektlöst. Meningslösa människa! Man har alltid ett val, och hon har valt att dränka sina sorger i missbruk och se sig själv som ett offer. Jag kan köpa att det kan finnas anledningar och förklaringar men man har ALLTID ett eget ansvar. Tyvärr så ser oftast inte missbrukaren det så utan mer att det är omständigheterna som gjort att det blivit som det blivit.... Ansvar??? vad är det?
Nog talat om tråkighet, så har vi haft spa här hemma idag, och inte vilket spa som helst utan, hundspa. Efter lunch idag så gick hela familjen Kling/Eilersen på en mindre lyckad promenad, anledningen till detta är att det var precis svinhalt. Kände mig som en bambi.. eller förlåt babar på hal is. Som ni vet bröt jag foten i en halkningsolycka förra året så min största skräck är att halka och framför allt nu med bebis i magen. Det liksom knyter sig i hela kroppen på mig om jag halkar till och jag blir precis kallsvettig. Detta gjorde som sagt att det inte blev så mkt gång utan mer staplande från min sida. Hursomhelst åter till spat, väl hemma från halkpromenaden så trängde hela familjen (2 hundar, jag och Martin) in sig i badrummet på 7kvm. Där duschades hundarna med vaniljschampoo, sen vidare ut i hallen för kloklippning. Kul lördagsnöje ju :)
Nu ligger vi här som 4 säckar potatis, hundarna på golvet och vi i soffan. Nymätta är vi allihopa, vi är redo för melodifestivalen, kanske ska jag tvinga martin till affären för att köpa något gott... vet bara inte vad jag är sugen på. Dags att han få igen för igår ju ;)
Trevlig lördag!
PS. Just det jag bara måste dela med mig av min senaste upptäckt, som ni vet så trodde jag att jag upptäckt bristningar på magen min. Jag hittar dom inte längre!!!???!!! Något jag däremot hittat är en asbra blogg, eller jag blev tipsad om den av en vän. Den ger mig hopp och motivation om att jag kommer få tillbaka en någorlunda ok kropp igen. Kolla denna fantastiskt duktiga människa, på mindre än ett år lyckades hon. 
Och nu.....
GRYMT BRA JOBBAT!
Lever i förtryck
är precis vad jag gör just nu. Tycker ni att det är rimligt att jag som gravid och trött flickvän ska åka ner till Mc Donald´s och köpa kvällens skrovmål HELT SJÄLV?! Det tycker min terror till sambo. Han menar på att jag fullt kapabel till det, jag håller definitivt inte med! ;) Jag tycker att han ska göra det till mig, kvinnan som bär hans barn som måste få all den omvårdnad hon kräver, vilket innebär hämta hem föda till mig. Han vägrar!! Problemet är att jag är så förbaskat sugen och hungrig på en donken. Vilket innebär att jag inte kan eller vill stå emot det här bara för att vara tjuraktig, jag har alltså redan förlorat kampen... jag lever i förtryck. För jag vet att Martin vet om att han idag kan sätta detta kravet på mig just för att jag är i det tillståndet jag är ;)
MVC besök
Hade ju mitt MVC besök idag, efter att jag ringt igår. Dock hade min ordinarie barnmorska fått förhinder så jag hade en annan supergullig, som jag också bytte till idag. Det var både positiva besked och lite mindre roliga. Tog blodprov igen och mkt riktigt järnbrist. Sen visade sig också att förra gången jag tog blodprov i vecka 10. Så hade det gett någe typ av utslag på hepatit B!!!!!! Provet gjordes ju om, och först idag fick jag reda på något luddigt svar. JAG HAR INTE HEPATIT B!!! Så att någon inte får för sig och ska tro det nu, men varken jag eller barnmorskan förstod resultatet av det andra provsvaret. Det visar något, men inte hepatit B. Så därför så ska jag till läkaren om en vecka och kolla så vi kan räta ut frågetecknet om vad det ger utslag på.
Sen mätte vi även magen, lyssnade på hjärtljuden och allt var i sin ordning. Dock har jag en "ovanlig" livmoder, som är väldigt avlång tydligen. Vilket gör att den och bebisen redan nu når längre upp än normalt, resultatet av det blir att jag som jag nämnt innan känner hur det trycker under revbenen redan nu, har svårt och böja mig för det tar emot o.s.v. Barnmorskan var ändå väldigt impad över hur smidig jag var... haha. moderkakan ligger högt upp och i bakvägg. Jag bär mitt barn högt... Vad innebär det mer exakt?
Sen fick jag beröm för mina MAGMUSKLER!!!???!!! Trodde hon skämtade, men hon var helt seriös. :) *En aning stolt* Jag fick också beröm för min inställning, tro det eller ej ;) Samtidigt smålog hon när jag sa att jag tänkte jobba fram till förlossningen. Hon skrev ändå ut något papper som jag ska skicka in till försäkringskassan för att få havandeskapspenning, OM jag nu under förmodan ångrar mig. Hon tror att jag kommer göra det med andra ord. Villket jag inte alls planerat, mina planer är ju som sagt att jobba så länge det bara går. Skulle ju dö av trisstess av att bara gå hemma och dra, dessutom går tiden så mkt saktare då och jag vill inget hellre än att få ploppa ut min lilla knodd just nu, hålla honom/henne i min famn, lukta, gosa snuffa... Gaaahhhh kan knappt vänta!
Gud vad jag älskar den lilla/lille där inne. Det var något som verkligen gick upp för mig idag, skitsamma hur jag mår. Bara barnet mår bra, det är det ända viktiga.
Helgen börjar närma sig med storm steg, fredag i morgon. Ska försöka komma iväg och träna i helgen, samt gå på bio/svinalängorna. Någon som sett den?
Kramar
Irriterad!
Förlåt för icke bloggandet. Men jag har sen helgen levt i en tröttkoma utan dess like och helt enkelt inte orkat. Idag ringde jag Mvc för att kolla om jag skulle få kunna komma dit och kolla så allt stod rätt till. Då fick jag reda på att dom missat mig, glömt bort att informera, osv. SKITDÅLIGT! Med andra ord.
Jag skulle tydligen varit där minst en gång nu i januari på kontroll, samt så kollade den barnmorskan jag pratade med upp mina provresultat som vi tog i början av graviditeten (jag har inte blivit uppringd eller informerad tidigare) Och dom visada på att jag redan då hade järnbrist! Inte så konstigt att jag varit trött liksom.... jag har väl trott att det ska vara så eftersom jag aldrig varit gravid innan. Jag har heller ingen aning om hur ofta man ska gå till MVC för kontroller, jag antog ju att dom skulle kalla mig, det är väl deras jobb??? Hoppas allt står rätt till nu, och framförallt att allt är ok med bebisen. Ska dit imorgon på en akuttid. Barnmorskan jag pratade med var upprörd över hur dåligt hennes kollega skött det här.
Jobbar förnärvarande i Överum i en barngrupp 1-3 år. Förhoppningsvis blir jag kvar där tills jag ska gå hem för att vara mammaledig. Inte långt kvar nu. :) Låt sista tiden gå snabbt!
Dags att slänga sig på soffan, orkar inte vara vaken mer =s
