andradelenurjankys

En blogg som handlar om mig, mitt i mitt liv som snart tvåbarns mor, och en hel del åsikter och tankar. Och annat som kryddar min tillvaro :)

Händerna ljuger aldrig..

Publicerad 2010-04-01 12:25:17 i Allmänt,

För en tid sen mötte jag en väldigt klok kvinna, en kvinna som jag visade min händer för. Hon kan nämligen "spå i händer" Jag har väl alltid trott på att det finns något utanför vårat begrepp något som en del människor har lättare att greppa. Men samtidigt ska jag erkänna att  jag också kan vara skeptisk över om det funkar.
Hursomhelst så lät jag denna kvinna som sagt läsa mina händer. Vi var ett gäng tjejer, en aning berusade som hade lite personalkväll på jobbet. Dock var inte kvinnan ifråga detta.
Det hon kunde se i mina händer var att jag skulle vara med om ett uppbrott, att jag var tvungen att sköta min hälsa och att ödet låg mina händer. Några veckor efter detta så tog det slut med min dåvarande sambo/pojvän. Och min hälsa var allt annat än bra. Detta var en ganska kaotisk tid i mitt liv ur alla aspekter.
När allt kändes som värst så lät jag återigen kvinnan läsa i mina händer. Och det hon berättade för mig då har stämt in i punkt och pricka. Saken hör till den att spå i händer är en färskvara eftersom livet ständigt förändras och så också händerna, så man kan läsa ca 3-6 månader fram i tiden.

Hon berättade för mig att jag skulle träffa någon ganska snart, vilket för mig var helt obegripligt då. Att jag skulle ha ett  långt tryggt och kärleksfullt förhållande, få familj. Men att jag var tvungen att lämna allt gammalt bakom mig. Med det menade hon att jag inte fick dömma nästkommande för andras misstag.  Att jag skulle knyta an till ett barn som dock inte var mitt eget. Att jag aldrig skulle behöva oroa mig för jobb, för det skulle alltid lösa sig för mig. Att pengar inte skulle vara ett problem för mig, dock inte i överflöd men att jag skulle ha det medelmåttigt ställt. Och att jag var tvungen att se över min hälsa, den var hon fortfarande väldigt oroad över, och att jag var tvungen att ta tag i och "rensa upp" som hon uttryckte det. Att jag skulle börja sortera vilka som var viktiga att ha i mitt liv. Hon berättade också för mig hur jag var som person. Och ALLT stämde in i minsta detalj! Då ska också poängteras att vi aldrig pratat eller jag har berättat att något för henne om mig själv. Slutligen sa hon att jag har ödet i mina händer...

Så här står jag idag...
Jag har träffat Martin, vi har ett lugnt, tryckt, harmoniskt och kärleksfullt förhållande. Jag hoppas det varar livet ut.  Jag har lämnat det som var, för jag vet att han aldrig någosin skulle göra mig illa. Det är jag säker på! Vad beträffar barnet, så har Martin en syster som har en underbar dotter som heter Isabelle. Och vi har funnit varandra, någonstans känner jag igen mig själv i den lilla damen.
Som alla vet så bröt jag foten på nyårsnatten, bra start på nya året ;) Vad jag inte visste då var att det skulle medföra så mkt mer komplikationer både fysiskt och psykiskt för mig. Det var det som slutligen gjorde att jag kollapsade totalt, mentalt. Bägaren rann över... Jag kunde inte längre fly från allt jobbigt som varit innan, för nu stoppade foten mig. Jag kunde alltså inte begrava mig i aktiviteter med mina vänner, vara ute på krogen varje helg... vilket gjorde att allt kom ifatt mig. Samtidigt som jag hade ett jobb som krävde prestation ut i det yttersta. Du säljer dig själv till tusen. Och mår man inte bra är det i slutänden inte så himla lätt att prestera samtidigt som jag själv hade och har fortfarande, grymma krav på mig själv och som jag då kände att jag inte hade någon som helst kontroll över längre. 
Detta slog tillslut, ganska hårt tillbaka på mig. Såhär i efterhand så tror jag, att hade jag  lyssnat lite mer på mig själv och i detta fall kvinnan som faktiskt varnade mig, så hade det antagligen inte resluterade i en den sjukskrivning för psykiskt utmattning (utbrändhet) som blev till följd av detta. Men det är lätt att vara efterklok. När jag kom tillbaka till mitt arbete efter sjukskrivningen, så blev jag uppsagd p.g.a arbetsbrist. Men en vecka senare hade jag återigen ett nytt heltidsjobb och återigen så hade Kvinnan rätt. Jag förstår såhär i efterhand att hon var oroad över min hälsa. Hon såg ju det jag inte såg...

Så kommer vi nu till dagsläget, jag har bett om en ny tid för att få lite mer vägledning. För glöm inte att händerna ljuger aldrig...

Kommentarer

Postat av: ia

Publicerad 2010-04-01 14:53:27

jag vill också träffa spåkvinnan jue :)

Postat av: Vickan

Publicerad 2010-04-01 21:48:59

Hon låter spännande! Vem är det??

Postat av: Janni

Publicerad 2010-04-01 23:52:44

Det är en kvinna som jobbar ute på jobbet, hon gör sånt här lite privat för dom hon känner typ. Så det är inget hon skyltar med. :)

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Janky

En blogg som handlar om att vara en snart 29 årig (snart) tvåbarnsmor i den lilla staden Västervik. Mina reflektioner om att vara gravid och ha barn. Om att snart flytta till en gård, om att pussla ihop livet som mamma och även hitta ett sätt där jag är och får bara vara jag :)

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela