andradelenurjankys

En blogg som handlar om mig, mitt i mitt liv som snart tvåbarns mor, och en hel del åsikter och tankar. Och annat som kryddar min tillvaro :)

STOLT!

Publicerad 2010-06-09 09:12:19 i Allmänt,

Igår var jag och min karl på mission efter jobbet, jag är redigt spänd över hur närmsta framtiden kommer se ut planerna fick liksom en helt annan vändning på bara över en dag.
En annan rolig sak som hände igår var att jag hoppade Wella!
Underbara fina Wella, min vän Ia kom ut och fotade och filmade alltsammans också.
Det var andra gången som Wella hoppades. Jag vet att jag tyckte hon var rätt obehaglig första gången jag hoppade henne, då hon inte hade en tillstymmelse till att taxera själv, speciellt inte i traven! Då hon aggerade som om hon var precis livrädd för att jag skulle rycka henne i munnen över hindren, så hon sänkte ryggen och hoppade rakt upp med halsen i vädret utan att jag knappt tog i henne. Lite svårt att få till bra språng då.
Men efter ett par grodhopp igår så gick vi över att hoppa i galopp vilket gick mkt bättre och efter ett par språng kändes hon jättefin. Hon är duktig min Wella!

Lånade bilden från isons.se (Ias blogg)
samt videoklippet ;) Tack snuttan!

Snart kommer vi upp på högre höjder ;)
är rätt stolt ändå!

Efter att ha styrt klart med kvällens bestyr så var det dags att sova. Känns som om det är så jag lever mitt liv i veckorna. Går upp på morgonen, åker till jobbet, hem efter jobbet, stallet, rida, äta, någon timmes mys med Martin och sen sängen. Men det är rätt okej må jag säga.
Klockan 23.30 ringde Martins mobil. Någon hade kört på en älgtjur mellan Dagsbo och Tyftingemar. Älgen hade tydligen sprungit in i sidan på bilen och fastnat med hornen. Men lyckats att ta sig loss och försvunnit in i skogen. Det är vid såna tillfällen som Martin bl.a. kallas in med vår bebis (okej min) Arrak för att få tag på Älgen och skuta den om den ev. blivit skadad. Sagt och gjort, och givetvis ville jag följa med och få lite spänning i vardagen. Har ju inga jaktkläder så det fick duga bra med ridbyxor och gummistövlar ;)
Väl framme släpptes arrak med en sändare på sig så vi kunde följa honom på en gps. Efter 400 meter in i skogen hittade han älgen. Sen var jakten i full gång.
Martins och min (främst Martins) uppgift var att först vänta ut så vi såg på gps vart det bar iväg samt hur skadat djuret var. (Rör det sig mkt är det inte specillet skadat och står det mest still är det skadat) Det läser man av på gps, man kunde alltså se när Arrak rörde sig och när han stod still samt på hans skall. Klockan var nog 11.50 när vi kom till olycksplatsen, 5 min senare hade Arrak hittat älgen. Han är duktig han!
Efter att ha pejlat in, så bar det av in i skogen även för oss. Och ni må tro att det var ganska svårt för en orutinerad att hänga med i tempot bland de snårigaste buskagen och den täta terrängen, iklädd gummistövlar och en ynka liten lampa som skulle lysa upp vägen för mig i mörkret. Martin bad mig dessutom att inte trampa onödigt mkt på grenar och att sätta ner fötterna tyst. Hmm... lättare sagt än gjort för en klumpedunsa som jag ;)
Efter ca 1tim travande i skogen så var vi väldigt när inpå älgen och Arrak. Både jag och Martin drypte av svett och var redigt anfådda. Trodde aldrig det kunde vara så jobbigt att "jaga" men jäklarnas alltså det vvar sjukt jobbigt och terrängen var "ner för berg, upp för berg, genom ett kärr (fastna med mina förstora stövlar), genom buskar och täta passager.
Nu fick vi endast röra oss medans Arrak skällde,så att älgen inte skulle höra oss och dra.
Dessvärre drog älgen igen och Arrak efter och givetvis vi med.
Ytterligare en halvtimme avverkades för att komma tillräckligt nära. 
Men efter ett tag slutade Arrak skälla och vi kunde se på gpsen att det gick i full spetta hemåt. Så det var inte så mkt mer för Martin och mig att göra än att börja traska tillbaka mot bilen. Nu behövdes knappt lamporna längre för det hade börjat ljusna. Ingen älg blev det, men det var redigt spännande måste jag medge. Och det bästa av allt var nog att vi slutligen kunde dra slutsatsen att älgen inte var skadad för då hade den aldrig sprungit så länge utan gett upp efter ett tag, samt så hade Arrak aldrig släppt den om den tex var blodig. 
När vi kom hem till gården stod Arrak glad ihågen på trappan och väntade på oss. 
Efter att ha varavat ner igen, så var det dags att sova.... 03.00. Om jag är trött idag? Eh ja :)

Kommentarer

Postat av: Charlotte

Publicerad 2010-06-10 09:26:59

Jag kollde inte youtube- mycket fint Janni.

Du är så duktig!

Jag vill också kunna rida som du.

/Den avundsjuke

Postat av: janni

Publicerad 2010-06-10 13:13:59

Hahaha ellerhur!! Du har ju verkligen ögat för det där med ridningen ;) Störd du är! Men därför jag tycker så mkt om dig ju! Puss

Postat av: ia

Publicerad 2010-06-14 23:19:37

oh, vad fina ni är janni. Måste följa med ut ngn gång!

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Janky

En blogg som handlar om att vara en snart 29 årig (snart) tvåbarnsmor i den lilla staden Västervik. Mina reflektioner om att vara gravid och ha barn. Om att snart flytta till en gård, om att pussla ihop livet som mamma och även hitta ett sätt där jag är och får bara vara jag :)

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela