Grattis Brollan!
För exakt 22 år sen föddes min lillebror, till en början var jag världens stoltaste syster. Min älskade lilla lillebror! Tyckte han passade alldeles utmärkt som levande docka. Tyvärr växten han ju upp snabbt och blev ganska tung och icke så medgörlig som innan, ja, rent av rätt jobbig när man som storasyster ville vara ifred med SINA vänner. Detta slutade ofta i lite slagsmål. Givetvis vann jag, men jag fick också mest skäll eftersom den lilla snorisen skvallrade på allt jag gjorde.
Idag har min lilla lillebror blivit ganska stor, hela 22 år! Lite svårt för mig som storasyster att acceptera att det nu är jag som blir nerslagen och att han nu också får göra samma saker som MIG!! Innan var det ju bara jag som fick för att jag var äldre och han så liten. Kommer ihåg första gången jag mötte honom på krogen... FULL!! Jag ville rycka han i örat och släpa med honom hem. Dom som vet hur det är att ha småsyskon vet också att man absolut aldrig skulle vlija vara utan dom. För även om vi slogs en del som små så hade vi också sjukt roligt i varandras sällskap. Och nu när lilla lillebror vuxit upp och äntligen får göra allt som storasyster fick göra så mkt tidigare, blir storasyster som tidigare inte haft så mkt huvudbry (då hon vetat att lilla lillebror är hemma i tryckt förvar hos mamma och pappa) ybernervös varje gång hon vet att han ska ut (något kan hända) han ska sätta sig i en bil (något kan hända) Tjejer kommer in i bilden (hans hjärta kan bli krossat) osv osv...
Jag måste säga att det är med skräckblandad förtjusning då jag gratulerar min stora "lilla" lillebror på 22 årsdagen!
Ännu ett år äldre och mindre koll har syrran ;)
Grattis David!
Älskar dig!
Idag har min lilla lillebror blivit ganska stor, hela 22 år! Lite svårt för mig som storasyster att acceptera att det nu är jag som blir nerslagen och att han nu också får göra samma saker som MIG!! Innan var det ju bara jag som fick för att jag var äldre och han så liten. Kommer ihåg första gången jag mötte honom på krogen... FULL!! Jag ville rycka han i örat och släpa med honom hem. Dom som vet hur det är att ha småsyskon vet också att man absolut aldrig skulle vlija vara utan dom. För även om vi slogs en del som små så hade vi också sjukt roligt i varandras sällskap. Och nu när lilla lillebror vuxit upp och äntligen får göra allt som storasyster fick göra så mkt tidigare, blir storasyster som tidigare inte haft så mkt huvudbry (då hon vetat att lilla lillebror är hemma i tryckt förvar hos mamma och pappa) ybernervös varje gång hon vet att han ska ut (något kan hända) han ska sätta sig i en bil (något kan hända) Tjejer kommer in i bilden (hans hjärta kan bli krossat) osv osv...
Jag måste säga att det är med skräckblandad förtjusning då jag gratulerar min stora "lilla" lillebror på 22 årsdagen!
Ännu ett år äldre och mindre koll har syrran ;)
Grattis David!
Älskar dig!
