andradelenurjankys

Först vill jag be om ursäkt för den urtråkiga looken på min blogg. Är ju inget esse i bloggdesign direkt - med andra ord, jag vet inte hur man gör för att lägga in något annat och har inte ro att läsa mig igenom om hur man gör det heller. Så ni får hålla till godo i den mån det går.

Har fått många undringar om varför jag lade ner den gamla bloggen. Och svaret är enkelt, de påminde helt enkelt om för mkt tråkigheter och det stod helt ärligt väldigt mkt skit i den. Den hade blivit lite av en soptunna där jag öste ur mig all aggro, ingen spännande läsning (eller jo... kanske för dom som var nyfikna) Men det var inte det som som var syftet med min blogg från början. Tyvärr kom också bloggen att bli ett kommunikationssätt, självklart ska man skriva om vad man vill i sin blogg. Men man ska inte gömma sig bakom orden i den, när man tycker något/om någon ute i verkliga livet. Det anser jag är fel. Jag föredrar ärliga och raka relationer. Och just därför valde jag att bryta det dåliga mönster som var i den förra bloggen. Jag kände att jag som människa inte kom till min rätt i min egen blogg, den var destruktiv, arg och som sagt full med skit. Den stod för allt som jag i själva verket inte står för och efter att ha läst igenom alla inlägg så valde jag att ta bort allt helt.

Mkt har hänt i mitt liv senaste tiden, MYCKET! Och på kort tid dessutom.. jag lade mig själv på förvaring någon annanstans för en tid. Och jag kan med facit i hand säga att jag gjorde det för att det blev för jobbigt att möta allt det jobbiga, jag la bena på ryggen och flydde istället. Jag lade allt på hög istället och utaggerade när jag helst behagade det. STORT MISSTAG! Alla vet att det inte går att fly.... Men när det ena avlöste det andra och det tredje och fjärde.. Så tappade jag mig själv totalt. Och den känslan och det måendet som infann sig då, önskar jag inte någon.

Nu är den tiden förbi, jag har börjat att resa mig upp igen. Jag kan se klarare på allt som skett hur saker faktiskt påverkat varandra och i slutänden påverkat mig. Jag har börjat hitta mig själv, återgått till en liknande vardag som jag levde innan för lite mer än ett halvår sen och jag har förlikat mig med den. Jag känner mig trygg. Mycket finns fortfarande att jobba med, men jag känner att jag för första gången på väldigt länge kan dra i dom rätta trådarna för att nysta upp garnet, en förmåga som för en tid sen var ett minne blott.
När jag pratar med mina nära om allt som hänt så märker jag att jag glömt massor, jag har blandat ihop saker då sista tiden känns bara som en ända röra. Det är otäckt när man märker att kroppen och huvudet inte funkat. Men när jag var mitt uppe i det så tyckte jag att jag hade järnkoll.

Allt ont föder något gott med sig, OCH det stämmer! Jag ska väl inte säga att jag är glad att allt som hänt hände, men samtidigt så kan jag ju inte styra över det utan istället se det som att jag har utvecklats som människa av det. Hade inte det hänt hade inte jag börjat rannsaka mig själv och börjat se hur viktigt det är att man mår bra i det innersta för att kunna vara den människa jag vill vara mot mina medmänniskor t.e.x.
Jag har många som jag kan tacka för att jag står där jag är idag. Tyvärr har man också på köpet insett vilka som är äkta. Men tror någonstans att det hör till... och nu vet man ju hur man ska förhålla sig till det.

Just nu står jag på en ny språngbräda, jag har fått gåvan i form av en helt fantastisk och underbar människa att ha vi min sida. Martin kom in i mitt liv som en räddande ängel. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna känna så som jag gör idag. Men genom mkt kommunikation och en respekt och lyhördhet så flyttade han in i mitt hjärta. Allt känns så självklart, och vi är nog rörande överens om att det känns som om vi levt i ett förhållande i 10 år redan. Alla bitar faller liksom på plats så naturligt.

Mkt händer som sagt, dock är det bara positivt. Men jag kommer vara lite tyst om det tills vidare då alla bitar är på plats. Känns som om allt bara ljusnar nu ur alla aspekter. Varför är det så? När något händer, händer allt på en och samma gång under en period ur både positiv och negativ vinkel. Någon som har något bra svar?

Ack att förglömma är ju att det är FREDAG idag! Vi är bjudna på födelsedagkalas på "tre rum" ikväll. Äntligen ska jag få dra på mig min fiiina paljettklänning, som jag väntat. Den har bara hängt i garderoben sen jag köpte den. Har liksom inte hittat något bra tillfälle till att använda den på. Men nu så... Ikväll ska jag glimma som stjärnorna ;)
Imorgon kommer jag nog förmodligen vara rätt dåsig men planerna styrs ut mot landet ändå. Skönt med total avkoppling!

Så trevlig helg på er!