Publicerad 2011-06-15 23:21:42 i Allmänt,
Min dag började vid 03.30 idag. Ammade Elliot då som efter det var hur pigg som helst och låg klarvaken emellan oss och tittade med stora ögon i taket. Tänkte att så länge han är lugn så är det ju inte så mkt att göra åt och tänkte väl också att han somna om. Men efter en halvtimme började han sparka och fäkta med armarna som en tok och börja snacka något alldeles otroligt, han grät alltså inte utan bara gav ifrån sig massor med ljud och höga var dom också. Så för att Martin inte skulle bli störd i sin skönhetssömn så tog jag täcket under ena armen och ungen under andra och begav mig ut i soffan och satte på tvn.. Vid 08.00 somnade Elliot igen. Men då var det ingen idé för mig att somna om så det var bara att ta sig upp och börja dagens sysslor.
Vid 13.00 stegade vi in på bvc. och det var med andan i halsen jag lade han på vågen.... 170 gram upp på 6 dagar! Jo jag tackar och en stor sten släpptes från mitt bröst. Äntligen börjar han gå upp.
Vidare så mötte vi upp Emelie, Elli och lilla Leia. Gick en sväng på stan.. och faktiskt så inhandlade jag lite kläder. Vet att jag inte skulle, men behöver något fint till helgens grillfest och till midsommar. Nya shoppingsättet är att inte prova utan bara köpa och prova hemma i lugn och ro. Lite smidigare utan barnvagn och barn ju. Hoppas bara jag är duktig och kommer ihåg att lämna tillbaka det jag INTE ska ha sen bara om det nu blir så att något inte passar osv. Annars blir det väldigt dyr shopping ;) Vidare traskade vi till hemköp och köpte dagens fika. Där slängde Leia in handuken, så Elli fick fly fältet till stadsparken och en bänk där hon kunde slå sig ner och amma. Kort efter att dom gick började Elliot också yla så det var bara att gå och joina Elli och Leia. Där satt vi i godan ro, som två amningslkolister på en parkbänk där annars alkolisterna brukar sitta i stadsparken och ammade våra små ;)
När dom käkat klart traskade vi hem till mig och mötte upp Emelie och Angie som cyklat före. Fikan dukades upp och Elliot fick paket från tant Emelie ;) Tuffaste bodyn med ACDC på och en sjömanhatt till hans mundering till midsommar. TACK gumman! Tog en massa kort på Elliot och Leia idag också, ska lägga upp dom i morgon. Leia gjorde sig verkligen medans Elliot verkade måttligt road haha :)
Kvällen har spenderats ute på villa Gränsö. Men nu sitter vi här hela familjen i tvsoffan. Elliot vägrar sova utan ligger och gör massa läten och är världens ljuvligaste lilla kille. Dags för lite babymys med andra ord. :)
Publicerad 2011-06-13 09:53:09 i Allmänt,
Elliot är idag en månad gammal, gud vad det gått fort! Det firar han med att börja tappa håret från pannan bak till halva hjässan. Han ser nu ut som en äkta liten farbror, enligt min mening "iprenmannen" ;) Han är med andra ord världens sötaste i sin nya frilla ;) Just nu ligger korven och sover sin förmiddagsnap i nya babysitterna som han fick av farmor och farfar i helgen. VÄRLDENS BÄSTA uppfinning enligt min mening! Det var precis det som fattades för att lilleman skulle känna sig nöjd och för att jag skulle slippa konka på honom hela tiden. Han är ju rätt så sällskapsjuk om man säger så. Dock lyckades jag få honom att sova i sin säng fram till 04.00 i morse, trodde det skulle vara stört omöjligt nu när vi bott ute på tyftingemar i helgen och han sovit emellan oss om nätterna. Där trivs han helt klart bäst om man säger så. Men igår kom jag på planen att lura honom till att sova i sin egen säng genom att lägga honom på tjocktäcket, med sin kudde och filt precis så som han sovit dom senaste nätterna och därefter ha honom i famnen tills han somnade efter sista amningen och sen bädda ner honom precis som han var inbäddad i sängen. Istället för att krångla med att första ta upp honom och sen bädda ner honom i en "kall säng", (hoppas ni fattar) och det funkade!
Han sover nu med 3-4 timmars intervaller ganska så exakt om nätterna och jag är nöjd. gör sista kvällsamningen för kvällen vid 20-21 tiden sen runt 00-01, 03-04 och sen börjar morgonen. Plutten har inte gått upp så mkt på två veckor. Förrförra veckan endast 50 gram och veckan som var 60 gram. Han är nu 52 cm lång och väger 3610 gram. Men nu tror jag det börjar att ge med sig.. han känns och ser tyngre ut ;)
Gud vad det suger i ridtermen hörrni.. måste upp på hästryggen snart. Blir nog veckans preojekt tror jag ;)
Nehepp nu har han vaknat, dags för mat och sen styr vi kosan ut till mormor.
Publicerad 2011-06-08 14:16:58 i Allmänt,
av min boss får jag sitta vid datorn i några minuter till men INTE färga håret.
Publicerad 2011-06-08 13:52:02 i Allmänt,
Mitt liv går just nu ut på att bara vara mamma. Att försöka få lite struktur och rutin på allt igen. Det är lättare sagt än gjort må ni tro. Allt beror på om natten varit någorlunda lugn, om matbegäret är normalt, om det är en dålig dag, om det är en bra dag osv. Kort sagt allt styrs efter Elliots behov. Han har blivit min chef kan man säga ;) Skulle städa igår, tänkte i min enfalld att det skulle jag göra på förmiddagen när lille Bubba sov. Nu var ju fallet så att Bubba ville inte alls sova på förmiddagen utan varvade mellan att vara världens sötaste och gladaste baby till att bli TjutLeif som inte var nöjd med något.... Jag städade mellan 13.00 - 16.00. Det brukar ta endast en timme att göra det annars. Planering är alltså något som inte existerar just nu. Utan jag tar dagarna som dom kommer och prio ett är att lära känna Elliot, denna lilla krabat som tittade ut för snart fyra veckor sen. kan ni tänka er hur snabbt det gått??? Och inte känner jag honom på långa vägar än... det kan komma stunder då jag kan undra vad jag gett mig in på, när det är tröstlösa gråt och man fattar nada. Men på något sätt rer man ut det, och för varje dag som går lär man sig något nytt av sin lille chef ;)
Visst kommer det dagar då jag är depp för att jag inte kan göra vad jag vill när jag vill, ni må tro att jag är grymt avundsjuk på martin ibland, för att kroppen ser ut som stryk och för att det inte går tillräckligt fort att gå ner i vikt osv. Men vad fasen man får se vad man fick för det och får i väldigt många år framöver. Och jag älskar min lilla "Bubba" mer än något annat.
Midsommarplanerna har börjat att ta sin form, tror det kommer bli supertrevligt. Och kanske kanske kommer jag ta mitt första glas rosé på väldigt länge. Men bara kanske.. vi får se hur det känns längre fram.
Nehepp om man skulle föröska sig på att få i lite färg i håret medans lilleman sover. Kanske har jag turen att jag hinner skölja ur sen också ;)
Publicerad 2011-05-27 12:40:12 i Allmänt,
Elliot
Det är som ett mirakel
när ett barn har blivit fött
ut kom en liten människa
som ingen förut mött
Ett spädbarn är så vackert
och dess doft helt underbar
och det är nåt visst med blicken
som är sällsamt vis och klar
Från den stund man tar emot det
blir inget mer detsamma
för ett barn förändrar livet
för sin pappa och mamma
Ett sånt hav av ömsint kärlek
som plötsligt väller fram
för detta lilla under
som ännu vägs i gram.
Publicerad 2011-05-26 23:30:19 i Allmänt,
Publicerad 2011-05-26 00:34:22 i Allmänt,
Nu kommer den, den ni alla väntat på -min förlossningsberättelse då lilla Elliot kom till världen.
Det är Torsdagen den 12 maj 2011. Tror det var ganska fint väder, klockan är ca 06.45 på morgonen och jag ligger fortfarande och vänder och vrider mig stonkandes i sängen. Jag är gravidare än någonsin, man kan jämföra mig med en övergödd valross för att få den rätta feelingen för hur jag ser ut där jag ligger.
Martin håller på och stökar i köket som bäst, ger hundarna mat och kokar sitt te som alla andra mornar.
Min blåsa håller på att sprängas i vanlig ordning och jag beslutar mig för att gå på toaletten. Martin är klar för att åka till jobbet och vi möts upp i hallen för "hejdåpussen" Det var då det hände... vattnet gick. Bara sådär, mitt i hejdåpussen. POFF där gick det... och jag for in på toan som ett gehu. Martin stod kvar utanför....
Vi kom överens om att han skulle åka till jobbet, jag vet inte varför vi bestämde det. Jag var nog lite chockad tror jag, vidare följde ett samtal till förlossningen och kvinnan jag pratade med där måste nog trott att jag var lite konstig när jag frågade henne om jag skulle ta tiden som jag hade hos mvc klockan 09.00 samma morgon eller komma till dom. :) Hon förklarade att om vattnet hade gått så var det förstås till förlossningen jag skulle. Vilket jag i vanliga fall skulle varit fullt medveten om, men nu var det som om hjärnan inte redigt kopplade. Tror som sagt jag var så i gasen över att det äntligen var igång och att bebis nu hade börjat sin resa påväg ut att jag just för stunden var lite virrig.
Sagt och gjort, jag beordrade hem Martin igen och vid klockan 09.00 stod vi i hissen upp till förlossningen.
Vattenavgången konstaterades och vi skickades hem igen i väntan på att värkarna skulle komma igång.
Runt 11.00 började jag känna av molnande värk som gradvis blev värre och värre. Mellan 12.00 och 15.00 hann jag duscha 3 gånger. Och vid 15.00 kunde jag inte stå ut längre, så vi for upp.
Ännu en gång stod vi i hissen påväg upp till förlossningen. Men den här gången var vi inte ensamma utan i hissen befann sig också ett par som skulle upp på smärtlindringsinformation, jag stod och flåsade med ryggen vänd mot dom medans Martin skötte snacket. Hela situationen måste sett ganska rolig ut för någon som stod på sidan av. Där stod jag i min korallröda plyschdress, stonkandes med ryggen mot dom, martin jämte mig, lite nervöst kallpratande om att nu skulle vi minnsann föda barn och av ren artighet lyssnade på vad dom skulle välja för smärtlindring. Väl upp på förlossningen fick vi ett "lycka till" och vi möttes upp av en barnmorska som läste av mig direkt och sa "här har vi det jobbigt ser jag" Vet inte vad jag svarade vet bara att tårarna bultade i ögonen och att jag hade ont. CTG kopplades och man undersökte mig, öppen 4 cm. Jag fick klä om och vi lotsades vidare till förlossnigsrummet där vi då lyckligt ovetandes skulle spendera det närmaste 11 timmarna.
Jag fick lustgas..... ÄLSKADE lustgasen! Utan den hade jag inte överlevt (det hade jag naturligtvis gjort, men just då känns det inte så) jag tog några andetag... kände inget.. tog några till... och några till... och då kom den -"fyllan" så skön och underbar! Den liksom tog udden av den värsta smärtan. Lustgasen och jag blev snabbt bästa vänner och jag kan nu såhär i efterhand erkänna att det inte bara var vid värkaran jag tog den. Ni förstår mina värkar var tydligen väldigt svåra att läsa av med hjälp av CTG:n. Så barnmorskorna hade det ganska svårt att hålla koll på när jag hade dom, vilket gjorde att jag kunde "räva" lite med lustgasen ;)
Timmarna fram till klockan 19.00 gick snabbt, jag tappade tidsuppfattningen. vid 19.00 var jag öppen 7 cm och värkarna var nu så intensiva att lustgasen inte gjorde så mkt värkan, jag bad om ryggmärgsbedövningen och den kom ganska snabbt... tror jag. Just vid detta tillfället var jag inte så medveten om vilka som var med mig i rummet, jag hade så ont. Det var precis som om min kropp och alla sinnen bara kunde fokusera på att andas och härda ut smärtan. Efter ca 15 min börjde det lugna ner sig och vi kunde vila lite fram till 21.00. Då satte det igång igen och jag fick plötsligt en stark känsla av att börja krysta. Det var liksom som om kroppen visste precis hur den skulle göra och det var skitsvårt att hålla emot. Jag undersöktes och man konstaterade att jag var öppen 10 cm. Ca 1-2 timmar kvar tills vi skulle få möta vår bebis..... trodde vi... Grejen var den att krystvärkaran vanligtvis ska komma varannan minut och hålla i i ca 1 min. Mina kom varje minut och höll i 30 sek. Vilket gjorde att när jag höll på att krysta som bäst så dog värken ut och jag hade inget att jobba med, mkt frustrerande! Värkstimulerande dropp sattes in utan någon direkt förbättring. Och när klockan började sticka upp emot 2 timmars jobb utan resultat, började min ork tryta rejält. Kommande 3 timmar är för mig väldigt suddiga. Jag var helt väck kort sagt. Som tur var hade jag Martin som inte vek ifrån min sida utan lotsade mig genom värkarbetet som den bästa cochen, han födde barn lika mkt som jag om man säger så. Gav mig vatten, böjde fram mitt huvud vid varje värk och andades med mig.
Vid 01.45 hör jag plötsligt hur barnmorskan säger att hon har huvudet ute. Detta bekräftas även utav Martin som tar tag om mig och säger följande "Nu ser jag huvudet, så vid nästa värk tar du i utav helvete, för nu ska lillKling ut!!!" Och vart jag fick den kraften ifrån vet jag inte, men ni må tro att jag tog i, av kung och fosterland tog jag i... jag struntade i om värken tog slut, jag tryckte.... och så plötsligt... så bara försvann all smärta och jag hörde skrik, skrik från min älskade lille son. "Det är en pojke!!" utbrast Martin.
Och den känslan som infann sig då är jättesvår att beskriva. Den måste upplevas.... Från att vara helt borta och ha så fruktansvärt ont ena sekunden till att i nästa sekund befinna sig i ett tillstånd av upprymdhet och total lycka -det var mäktigt. Jag kunde inte tygla känslorna och Martin har berättat nu efteråt att han aldrig sett någon så lycklig. Martin klippte navelsträngen och upp på mitt bröst kom en liten röd bebis. Så liten, inte alls nån 5 kilosklump, han hade tio fingrar, tio tår och såg inte ut som ett monster... han var helt perfekt! Och luktade nybakta kakor.. Ja du läste rätt, han luktade kakor. Min älskade lilla nygräddade son på 3570 gram och 49 cm.
Idag är det två veckor sen jag låg där och krystade, fredagen den 13 maj 2011 klockan 01.52 kom han, den där lilla människan som vi kallar Elliot och älskar något kolosalt mycket. Idag eller just i detta nu ligger han i sin vagga och sover, här hemma hos oss. Kanske sover han hela natten kanske bara halva. Det märker vi :)
(Lite förlossningsbilder kommer under morgondagen)
Publicerad 2011-05-25 22:09:22 i Allmänt,
Idag har mestadels av dagen spenderats på stan med Elli och lilla Leia. Vi har ätit lunch och shoppat, givetvis till våra bebisar :)
Har även varit på BVC för vägning och mätning. Från i fredags har lilla hjärtat ökat från 3390-3500 gram och är nu 51 cm lång.
Nu i eftermiddags kom Karin och lilla Nikkan på besök och nu sitter vi här Jag och Martin och rår om varandra :) Vår son ligger i vaggan och sover sött. På tal om sova, jag skrev ju igår att Elliot hade kommit in i något sort stimm på nätterna, natten som var bevisade han motsatsen... ganska rejält om man säger så. Jag ammade honom sisat gången 21.00 igår kväll, sen somnade han och sov till 06.00 i morse!!!!!! Tror ni jag sov i natt? Neee för jag blev ju helt nervös att det var något fel på honom som nu istället sov utan att vakna. Tänk att man ska vara så harig hela tiden. Var uppe säkert tio gånger i natt och kollade så att han andades. Herregud, jag vet att jag satt och var så himla tuff när jag var gravid om hur jag skulle vara som mamma.... Att jag absolut inte skulle vara "harig" att inte oroa mig så mkt osv osv. Kan säga att det är lättare sagt än gjort så här i efterhand... jag är världens mes!
Nu ska jag skirva förlossningsberättelsen.... :)
Publicerad 2011-05-24 12:21:45 i Allmänt,
Dagarna tuffar på, och jag kan inte redigt sätta fingret på vad vi gör som gör att det går så himla fort. Mkt besök har det blivit, vi har varit runt en hel del. Vi måste helt klart lugna ner oss lite tror jag... Igår var vi bl.a. på Astrid Lindgrens värld med Martins systerbarn. Elliot sov sig igenom hela dagen, med undantag för matningen. En stor guldstjärna till ALV för amningsrummet dom har. Hur bra och genomtänkt är inte det liksom? Ett rum för oss som ammar, med fotöljer, filtar, kuddar mm.. där vi får komma undan och kunna amma våra små i lugn och ro.
Sista nätterna har Elliot varit mer grinig än vanligt. När blöjan är bytt och man är nymatad, han får ligga brevid oss i sängen och inget är bra nog. Ja, då är det fasen inte lätt att vara mamma. I natt drog det igång runt 02.00 och höll på till 08.00 med undantag för amning och 20 minuters sovningar. Och jag som berömt honom att han varit så himla snäll och go som bara sover och aldrig skriker. Hoppas att det här bara är för stunden och att han återgår till sitt "normala" jag snart ;)
Eftervärkarna har börjat att ge med sig, men jag har börjat känna av "ett tryck" i de nedre regionerna när jag rör på mig för mkt. Antar att det är bäckenet som inte är på plats än som trycker neråt.. eller någe? Tänkte jag skulle höra på Bvc imorgon när vi ska dit. Vi var där ju förra vecka (fredags) och Plutten hade gått upp från 3340 - 3390 gram, från måndagen-fredagen. Hoppas på ytterligare en viktökning imorgon, konstigt vore det väl annars så mkt som han har tuttat sista dygnen. Tycker inte jag gjort annat än att ammat.
Gud vilken morsa jag blivit.. haha allt handlar verkligen om lilla Elliot nu märker jag. Snacka om att den lilla krabban tar upp hela mitt liv. Något som jag planerar är att börja ta tag så sakteliga i mig själv... EGENVÅRD med andra ord. Frissan, naglar bl.a. Dock inga nya kläder ännu, känns så meningslöst att köpa nu.
Något som också har börjats att planeras för är midsommar. Vi kommer dra ihop festlighet på tyftingemar. Med sillunch, traditionellt midsommarfirande, femkamp, lerduveskytte, badbaljebad mm. Kanske en början på en tradition.. :)
Nehepp nu ska sonen badas...
OM han behagar somna sen, så kommer förlossningsberättelsen :) haha fy vad jag tjatar om den.
Publicerad 2011-05-19 23:47:09 i Allmänt,
Är precis hemkommen från en kvällspromenad, gjorde Elliot klar för nattning och bäddade ner han i vagnen vid 21.00 och har varit ute sen dess. Så himla underbart väder ju! Kändes som om man var utomlands och gick, så himla varmt.
I natt skötte min lilla gosse sig exemplariskt. Vi nattade honom vid åtta med amning och allt vad det innebär, vid tolv vaknade han och vill ha mat, somnade om och vaknade vid fyra igen och så slutligen vid åtta på morgonen........
(Klockan var 22.15 när jag började skriva, men plikten kallade så jag är nu tillbaka 23.28, borde sova jag vet...)
Efter sista amningen i natt så fick jag sjuka värkar, kändes precis som förlossningsvärkar! Precis likadant blev det vid morgonamningen så jag ringde Gyn. Eftervärkar var diagnosen. Livmodern håller ju på och dra ihop sig, men trodde på riktigt att jag skulle föda en bebis till imorse, vred mig formligen i kramp och tjöt som en gris. puuuhhaa.. som tur går det över på en halvtimme med hjälp av värktabletter. Sen har jag dragit på mig en gammal ögoninflammation också, är lite rädd att det ska smitta lillkörven, hoppas han slipper.
I övrigt mår jag oförskämt bra, har nästan slutat blöda och är ute minst 1 timma om dagen och går mina efterlängtade promenader helt obehindrat. Imorgon blir Elliot 1 vecka, shit vad tiden gått fort! Vid den här tiden för en vecka sen hade jag det grymt jobbigt och idag sitter jag här med den underbaraste varelse som jag skådat brevid mig. Lika ont det gjorde då lika mkt (nej mer) älskar jag honom. Och den smärta skulle jag kunna möta, utan att tveka, 100 gånger om med tanke på vad jag fick för det.
Imorgon ska vi på vårat första Bvc besök, hoppas och håller tummarna för att han har gått upp i vikt. Sen ska vi träffa Bea.
Men nu, nu ska vi sova. Natti
Ps. Elli du är jättevälkommen!
Publicerad 2011-05-18 22:39:34 i Allmänt,
Vart får man orken ifrån? Jag sover knappt på nätterna, då Elliot har sina mest vakna timmar då. Men någonstans så går det ändå att fixa dagarna på endast 3-4 timmars sömn. Brukar försöka sova någon timma på dagen med. Startade dagen med långpromenad idag 06.30, gud så skönt att äntligen kunna röra sig någorlunda. Visst trycker det neråt och jag är fortfrande rätt svullen men viljan är starkare än ontet ;) Var ute och gick i en timma lite drygt, när jag kom hem var jag rätt mör må ni tro. Får som sammandragningar emellanåt, antar att det är livmodern som drar ihop sig? Igårkväll var det rätt jobbigt, var tvungen att ta panodil för att kunna sova.
Vidare lagdes det frukost, nyttofrulle till mig och mjöldrink till Elliot ;) Min lilla gosfis, han är så snäll och fin. Sover mest och finner sig i det mesta. Dock tycker jag han kan lägga ner att somna vid tutten när han ska ammas. han ligger och myser mest istället för att äta så man får liksom påminna honom om vad det är han ska göra.
Vid två tiden traskade vi ner till stan för att gör några snabba ärrenden och för att möta upp Elliots blivande tjej, lilla Leia, 13 dagar äldre än han själv. ;) Tillsammans gick hennes mamma, jag, Angie, Emelie och småfisarna hem till oss för babyfika och ammningsmys. Både jag och Elli satt här hemma med tuttarna i vädret. Sjukt för några veckor sen satt vi med magarna i vädret på min uteplats och solade. Nu har vi äntligen våra små fisar här, ÄNTLIGEN!
Torsdag imorgon. 1 vecka sen vi åkte in till förlossningen... fasen vad fort det gått. Dock föddes han ju inte förrän på fredagen. Förlossningsberättelsen ja... kanske imorgon ;)
Har slagit ihjäl kvällen med bl.a. ett mkt roligt samtal av en kär vän ikväll. Du är saknad gumman! <3 samt lite filmys med mitt stora hjärta. men nu går dom stora blå i kors så det är dags för sängen.
Natti natt mina vänner!
Publicerad 2011-05-18 00:16:44 i Allmänt,
Så sitter jag här, hela mitt liv har förändrades över en natt. Vi kom hem från BB igår efter att ha spenderat de senaste tre dagarna i en stor känslostorm, med nya intryck, nya saker att lära sig och framförallt tillsammans med vår underbara pojke Elliot. Alla dom som vet har också talat om för mig hur fantastiskt det är att bli mamma, och att man inte kan förstå det förrän man väl blir det. Enligt mig finns det inga ord som gör den kärlek jag känner till mitt barn rättvist. Att kunna älska någon så mkt efter fyra dagar är stort. Redigt stort! Jag vet inte vart man kan göra av all lycka just nu, saker som förr var "livsviktiga" har helt tappat värde. Bara jag får vara med mina underbara pojkar, min egna lilla familj så är jag mer än nöjd. Det finns inget bättre än att "gosa bebis" kan göra det i timtal. Så ni må tro att det inte blir många knop gjorda här hemma. :)
Mina underbara <3
Vagnen är provkörts nu ikväll, vi gick upp till Ison och pelle och spenderade kvällen där. Vill ha deras kök! Och det ybersnygga väggordet som jag också är med och tävlar om. Kolla in det här
Under dagen har även hela Klingfamiljen varit här och käkat. Elliot fick finfina paket, måste skriva upp vad han får och av vilka så man har koll. :)
Dagen imorgon ska gå till en morgonpromenad, om natten som kommer inte slutar som den gjorde inatt vill säga..Med spy och bajsfest. Stackars lilla knytet måste haft ont ont i magen, då han inte bajsade under hela dagen igår. Men i natt kom allt på en och samma gång så natten slutade med ca 2 timmars sömn för oss två.
Sen på eftermiddagen kommer det lite besök hit. Och någon gång under dagen ska jag lägga upp min förlossningsberättelse och lite bilder.
Nu går ögonen i kors här, måste få sova lite innan natten "sätter igång" .
1 dag gammal
GODNATT....
Publicerad 2011-05-10 18:07:55 i Allmänt,
Ursäkta.... Jo, jag skulle bara upplysa om att det är den 10 maj idag och jag ska egentligen föda barn, jag tänkte bara om själva huvudpersonen (barnet) hade glömt eller kanske rent av missat den lilla detaljen. För här lyser allt vad barnafödande heter just nu med sin frånvaro. Visst lite sammandragningar och sånt vanligt dravell har jag men inte mer än så. Jag ser fortfarande ut som en svullen flodhäst med andra ord... YEEEES!
Dagen idag har varit angenäm. Var och lunchade med Erika förut, kebab nere i hamnen. Sen följde jag med till henns jobb och shoppade upp presentkortet jag fick i födelsedagspresent på ett solpuder och rengöring. Vidare drog jag och Jizza till ia, där också Jenna var. Lite fikasnackis i solen och efter det en sväng till stuverum. Är grymt sugen på att rida faktiskt. Snart så... :)
Träffade Elli, Mackan och lilla Leia på stan idag med, lilla lilla sötfisan! Gud det är helt ofattbart att det är en såndär lite sak man bär på i sin mage. Så fina var dom alla tre, som en redig lite familj. Började nästa tjuta för jag tyckte dom var så fina när dom kom och gick med barnvagnen.
Nehepp... om man skulle ta och göra lite höga hopp och kullebyttor nu så vi får fart på tjockkörven. ;) Här blir ju inga barn varken gjorda eller födda liksom.
Publicerad 2011-05-10 09:29:15 i Allmänt,
Idag är det dagen man siktat in sig på i 9 månader. Det är idag som lilla bebis ska anlända. Ligger faktiskt i sängen fortfarande, har börjat dagen till ära med att titta på en "unge i minuten" för att få in rätt feeling ;) Jag kan dock inte påstå att det känns mer annorlunda idag än någon annan dag. Men än har inte dagen gått och allt kan ske.... hehe ellerhur??!! *ironi*
Nehepp dags att göra något vettigt av dagen, som att förflytta sig från soffan till uteplatsen och solen.... :)
Publicerad 2011-05-09 22:54:05 i Allmänt,
Imorgon ska jag förväntas föda barn, Martin bli pappa... Känner jag något? Eh nee.. så vi ställer in oss på att det dröjer ett tag till.
GOD NATT
Publicerad 2011-05-09 19:09:39 i Allmänt,
Jag har aldrig känt någon direkt fobi för någonting, visst har man tyckt saker och ting varit mer äckliga än andra men jag har aldrig upplevt den där paniken som man har hört talas.. eller mjo föresten när jag går till tandläkaren. Det är inte själva tandläkaren jag är rädd för utan situationen. Situationen där jag ligger i en stol på rygg och någon ska in och pilla i min mun, jag har tusen saker i käften och kan inte prata. Någon (missförstå mig rätt nu) är "på insidan av min kropp" Och jag kan varken göra mig förstådd och jag ligger i underläge ifall jag skulle behöva fly. Då får jag panik. Jag känner mig utlämnad... Och då låser det sig för mig, tårarna börjar rinna och jag svettas som en gris.
Idag började dagen alldeles utmärkt, Jizza och jag hade tjejhäng ute i solen. Men så tog jag det där samtalet till barnmorskan. Som ni vet eller några utav er vet som läser bloggen i varje fall, så var jag på förlossningen förra veckan för att kolla upp en misstänkt vattenavgång. Sen dess har jag fått byta trosor tre gånger om dagen, p.g.a att det varit precis som vatten, alltså dyngsurt i dom. Som sagt idag ringde jag till Mvc för att höra om detta var normalt. Jag förklarade hur allt låg till att jag inte hade några värkar men att det börjde bli lite jobbigt och att det heller inte var kiss för det luktade inget. Jag fick svaret att kontakta förlossningen. Sagt och gjort... och vid klockan två idag infann jag mig där för ännu en kontroll. Samma prossedur som innan, jag kände mig skitdum ärligt talat. Medans barnmorskorna tyckte det var bäst att kolla en gång för mkt än en gång för lite. Ännu en gynundersökning skulle gå av stapeln alltså. När jag klev in i rummet där den skulle äga rum, började paniken.
Jag kan ju erkänna att sjukhus i sig är gärna något jag avstår ifrån. Jag förknippar det med död och jobbigheter, jag får samma obehagskänsla som jag får när jag är hos tandläkaren helt enkelt. I rummet där jag skulle undersökas stod en äldre manlig gynekolog, en till manlig studerande samt så var barnmorskan och den kvinnliga studerande med. Totalt 4 personer.. och jag. Gynekologen förstod jag inte vad han sa då han pratade med brytning och hela situation fick mig att få panik, så fort jag kom upp i stolen började jag att tjuta, jag kunde inte hejda det... tårarna bara rann jag har aldrig känt mig så utlämnad, samtidigt blev jag precis vanisinnig på Martin, han skulle ju vara där och vara mitt stöd. Nu var jag där själv med 4 helt främmande personer. Varav två män som stod och inspekterade mitt allra heligaste. ....
Tester togs, det klämdes och kändes och man kunde slutligen konstatera att det var inget annat än mkt rikliga flytningar. Aldrig mer säger jag bara... Om jag så ska ligga på dödsbädden. Aldrig mer att jag utsätter mig för något sånt här. Samtidigt kan jag ju inte bara tänka på mig själv längre, jag var ju tvungen att kolla upp så det inte var fostervatten som forsatt sippra dom bad mig ju att komma dit för att det kunde vara så ändå. Inte kunde jag ha skitit i det då. Fy jag är helt slut... jag har en fobi helt enkelt.
Publicerad 2011-05-08 17:39:47 i Allmänt,
TVÅ ynka dagar kvar till jag ska förväntas ploppa min bebis. Det är sjukt! Kommer givetvis inte göra det iofs.. men nu är dom där 40 veckorna gångna. Tyckte det inte var så längesen jag kissade på stickan och insåg att jag var gravid.
Dagen idag började med en mysig frukost framdukad av mitt hjärta, sen tog vi en pensionärssväng, det innebär att man lastar in hundarna i bilen och åker runt och tittar på saker från bilen. Vi var på Gränsö, solsidan och avslutade hemma hos Ela och Anton där vi bjöds på fika och sen även mat. Nu är vi hemma sen en stund tillbaka, jag har sovit ute i solen och Martin spelar tvspel???!! Det är lite konstigt för att vara han, inget han brukar göra om man säger så.
Så en hel dag har vi slagit ihjäl på att just inte göra någonting, men skönt har det varit. Snart är det dags att tända grillen. Det blir grillad vitlöks och basilikamarinerad lax med potatis och romsås....
Fy tusan vilket ordravell det blev.
Fortsatt trevlig söndag!
Skrevs igår söndag... 110508 (blogg.se hade driftprobelm)
Publicerad 2011-05-07 21:01:39 i Allmänt,
Fy vad jobbigt det är när något invarderat ens hjärna och man bara inte kan släppa tanken på det. Jag har fått en idé som jag bara inte kan släppa, jag fantiserar och filosoferar tror faktiskt det skulle kunna bli något redigt bra! Vågar man? Och framförallt, kan man? Sjukt sugen är man i vilket fall... lägligt eller grymt olägligt? Ja, det är frågan. Ett frö är sått i varje fall...hmmmmm.
Idag har jag bakat tårtor och dukat till födelsedagskalas här på Fredriksdalsgatan. Martins Familj med mormor och min familj klev in genom dörren vid klockan tre. Det blev paketöppning, guuuud vilka fina presenter jag fick!!! Är supersuper nöjd med varenda en utav dom! Tack snälla ni! <3
Idag har det faktiskt värkt och kört en del i magen. Men enligt Melker (3 ½ år) kommer bebispojken nästa fredag efter tre. ;) Så vi får väl se om det kanske är pågång eller ej. Känner att jag inte hoppas allt för mkt, denna väntan och längtan gör mig precis galen!
Publicerad 2011-05-06 12:10:28 i Allmänt,
Jag veeeet, jag veeet! Det är 4 hela dagar kvar till BF, men jag har varit redo och tyckt att jag haft miljarders med tecken på att kanske kanske kanske det kan hoppa igång tidigare. Jag har alltså väntat i 4 veckor lite drygt.. Och det värsta av allt är att det kan bli ytterligare 2 st!!! Eller också så kommer jag vara gravid i resten av mitt liv, just nu tror jag mest på det sistnämnda. Jag ska helt sonnika fortsätta leva med diarré, sammansdragningar och ökade flytningar, välkommen till ditt nya liv Janni! *TACK*
Igår var vi på koutsläpp, 6 vuxna tjejer och 1 minitjej. Blev dock lite besviken. Jag hade tänkte mig att det skulle vara som det är i reklamen på tv, att dom skulle hoppa omkring som tjurfäktningstjurar och vara helt galna. Nu sprang dom mest där med sina balobbas dinglandes, torrjuckade lite på varandra och romade. Men visst var dom lyckliga, tänk att få ha stått inne så länge. Lilla kossan! <3
Dagen idag ska gå till att städa... hehe igen. Jag dammsugade bara igår faktiskt och handlade.
Så storstäda ska jag göra idag, för imorgon blir det födelsedagskalas här. Jag ska baka tårta :)
Måste åka och handla också, idag igen. igår blev det ju inte redigt som jag hade tänkt mig. Det slutade med att jag konkade runt på en överfull kundkorg bara för att jag hade glömt pengar till vagnen, därav ingen större handling. *SMART*
Bebisnytt..
.... Magen hade sjunkit ytterligare i onsdags.
Om ni vill se bilder på koutsläppet gå in på denna
blogg
Publicerad 2011-05-05 13:39:10 i Allmänt,
Ännu en liten bebis har kommit till världen, STOOOORT Grattis Elli och Mackan till eran fina lilla tjej! <3
Elliot och hans första kompis Leia